Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att staden under denna tid gick framåt, är
visst och bestyrkes af en relation om handelns
och näringarnes tillstånd i Göteborg intill Carl
XI :s tid, i hvilken det heter, ”att så snart fred
sluten blef anno 1648 formerade sig staden uti
sju års tid så märkeligen uti sjöfarten, så att han
på sjöfolk och skepp var fast Stockholms stad lik.
Skeppstimmermän, ankarsmeder och snickare
med flere sådana hantverkare tilltogo genom
skeppstimrande, så att näringen formerades i allas
händer, tullar och acciser tilltogo, staden
bebyggdes och allt gaf ett lefvande anseende. Här
voro ock anstaltningar gjorda till vantmakerier”
(väfnadsfabriker), dels ock för linväfnader; ty
”om lin och linväfnader vinnlägga sig icke mindre
omliggande Halland, Marks och andra
angränsande härader, än som Schlesien, så att
linvant-makeriet skulle utan möda och med ymnig näring
kunna inrättas och staden märkeligen populeras”.
Äfven i saltkompaniet var stadens borgerskap
intresseradt och erhöll 1650 samma rättighet som
skeppskompaniet i Stockholm, nämligen att
erlägga saltlicenten med salt och icke med reda
pänningar; samma saltkompani erhöll ock
försäk-Den första i Göteborg tryckta bok ran, att tullen å salt, som infördes från Portugal,
icke skulle höjas öfver 2 tunnor pr läst (= 18 tunnor).
Ett annat bevis på stadens framsteg är det, att staden år 1650 fick sitt första
boktryckeri, från hvilket samma år utgafs den bok, hvars titelblad här meddelas och som å sista
sidan har satsen: ”Then förste Book som är utgången i Götheborg är thenna och nu för
första gången tryckt. Anno 1650”. Det var Amund Nilsson Grefve, som blef stadens
förste boktryckare och troligen äfven förste bokhandlare, emedan han år 1653 erhöll
frihet att med andras uteslutande sälja böcker ”dher i provincierne”.
Oaktadt allt framåtskridande tystnade icke borgarnes klagomål. ”Samtlige gemene
borgerskap och invånare” klagade 1650 öfver hunger och dyr tid samt däröfver att ”de
intet hafva någon näring, utan sitta i ett slätt tillstånd”; under det att ”deras nabor,
de danska städerna florera, gå vi däremot till grund”, hvartill förnämsta orsaken angafs
vara ”den stora tull, som oss några år hårdeligen tryckt hafver”. Kgl. Maj:t svarade
genom resolution den 16 januari 1651 på stadens fullmäktiges ”postulater” på följande sätt.
1) På det att Göteborg måtte blifva ”en stapelstad för Östersjön och därigenom
inne-behållas uti riket den profit, som af varornas förväxling flyter”, resolverade Kgl. Maj:t
”af dragande nådig affektion till sin stad Göteborg och dess trogne undersåtare och
inbyggare”, att allt gods, som af svenska undersåtar skeppades ”in på Göteborg”, skulle
vara fritt från stora sjötullen. 2) Alla varor, som sjöledes komme till Göteborg från
icke-svenska orter i Östersjön och där endast omlastades till utrikes ort, skulle endast
Sveriges Handel och Industri: Historik 14
Doä.J OS U ATS T H U GM A X X I
Superinrcnd. Sch-wmb.
©äfhw*
fipotccf/
tit)
0f4nifn/^i|I 1 fpnnrifjw/ptf) fc#|.
CtitiflUormgimrcn/ Clyatysgaf*
xeot ntcd&cla«»
TlOm &utfrud}ti^cm 0$ from#
mom tt7rnm|fic>if/i tvart
ftrnrsUrot»/ fil rit ttySbr* 0<p
vj>l£tit
(tZtnfalleliQcn fSrfircitfFat
ERASMO JOH.
m
m
fe-
fe
$
©éiM’0r$>/ ’ jjf
Tr nslat. rflrn
$rprft <tff 3fmunt’ tftiff? on ©rcfnwj^
ilbr l (’ i o.
**
fe
fe
fe
fe
I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
