Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilkas utskeppning ej kan dragas till Göteborg, men taga eljest deras gång öfver
gränsen i främmande händer”; och beträffande det senare klagomålet framhölls, att
bohus-böndernas näring ”är och bör förnämst bestå af fiskeri och fiskhandel”, hvilken rätt ej
borde betagas dem. Striden fortsatte därför under många år.
Kammar- och kommerskollegiets resolution den 30 maj 1689 på Göteborgs stads
klagomål föreskref härefter, med åberopande af en för Uddevalla år 1685 utfärdad
resolution, att Uddevalla icke blott ägde rätt att utföra sådana trävaror, som förut skeppats
öfver Fredrikshald, utan äfven att införa spannmål och salt samt torr och salt fisk. För
detta ändamål skulle vid Saltkällan inrättas en lastageplats och tullbetjänte ”alternative
uppvakta” därstädes och i Uddevalla; och stode det Göteborgs borgare ”likasåväl som
Uddevalla-bon öppet och fritt att uppköpa trävirke vid Saltkällan samt att där i byg-
Masthamnarne i Masthugget. Efter Carlbergs karta af år 1728
den uppföra sågkvarnar”. Tullen skulle betalas i Uddevalla, och borde fartygen vid
inkommande från utrikes ort väl angöra Marstrand och där intaga en tulluppsyningsman,
men lossningen och klareringen skulle ske i Uddevalla. Härmed var faktiskt Göteborgs
öfvervälde brutet, ehuru visserligen Uddevalla fortfarande förbjöds att idka handel
med utrikes varor utom Bohuslän. Ännu år 1697 klagade staden öfver intrång från
Uddevalla, som uppköpte vida större kvantum järn än det ägde rätt till och afyttrade
specerier o. a., som rikligt införts, men följden häraf vardt endast en sträng anmaning till
tullbetjänte i Uddevalla. Likaså hade Göteborgs klagomål mot Kungälfs stad om olaga
sjöfart och olaga införsel af kramvaror ingen annan påföljd än ett likartadt
förständi-gande, oaktadt Göteborg varit ädelmodigt nog att vilja ”gratis burskap förunna” åt
handelsidkande Kungälfsbor.
Slutligen afgjordes tvistigheterna tills vidare genom ett af kgl. kammar- och
kommerskollegium den 10 juni 1702 till guvernören, amiral E. Siöblad, aflåtet, vidlyftigt bref,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
