Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
* . *
*
hvari denne ålades att förelägga de båda städerna ”de trakter och distrikter, där de om
timmer och block handla måge”. I följd häraf utfärdade Siöblad den 20 september s. å.
ett påbud, genom hvilket Uddevalla tillerkändes ”all timmerhandeln i Värmland och
på Dal kring Lesjön och Edsbotten och i de
socknar på Dal, som äro belägna på södra
sidan om sjön Ränken, hvilka äro Nössemark,
Töftedal, Håbol och Eds socknar”, men allt
det öfriga skulle höra till staden Göteborg
”såsom dess urgamla timmerhandel”, börande
gränsen, nogare bestämdt, gå ”kring
sock-name på Dalsland, som äro Torrskog,
Ärte-mark, Vår vik och Stenby”.
Härmed var denna tvistefråga för många år
bragt ur världen och först vid 1719 års
riksdag kom den ånyo till synes. Då resolverades
emellertid på Göteborgs stads besvär, att
Uddevalla skulle återfå sin stapelstadsfrihet och
följaktligen icke blott i afseende på den fria
järnhandeln med ”Värmlands bergslag”, utan
äfven beträffande ”tjära, beck och trävirke
samt hvarjehanda inländska varor” åtnjuta
de fri- och rättigheter, som härmed följde.
Och så slöt denna inbördes tvist med den
fullkomligaste seger för Uddevalla.
Göteborgs inre handelshistoria under denna
tid är för öfrigt omsorgsfullt och fullständigt
skildrad af Wilh. Berg. Här torde därför
blott behöfva påminnas om de viktiga kgl.
publikationerna af år 1695, 1716 och 1719
samt antydas handelns allmänna utveckling
under tidsperioden 1661 — 1730.
I Kgl. Maj:ts reglemente af den 18 oktober
1695 angående stadens rättigheter, medel och
inkomster omnämnes, att staden ägde
neder-lagshus, accis- och kvamtullskammare,
tjäru-hofshus med tillhöriga tjärulador och
vind-bryggor, tegelbruk, våghus, mudderverk ”med
dess tillhörige 4 pråmar, 12 arbetskarlar och 2 verkhästar, som årligen underhållas”, 5
större och 20 mindre broar, kvarn- och slussbyggnad vid östra porten, båk vid Vinga,
”börsa” vid Billingen, skeppshammar med pålar och ringar ”till skeppens befästning”
både i älfven och kanalen, pråmar, båtar och flottar. Stadens ”redbaraste och
förnämsta inkomst” bestod i tolag, men dessutom funnos stämpel-, tjäruhofs- och masteskans-,
Göteborgs stads ägor utanför valíame.
karta af är ¡6g6
Efter Kruses
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:41:05 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/shi/goteborg/0133.html
