Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för allt syntes det samtiden anmärkningsvärdt, att denna utförsel ”med undantag af salt
är högst obetydlig på Norge oaktadt den stora afsättning, som här förefaller”. Såsom
korrektiv för upphjälpande af nederlags- och transitorörelsen föreslogs af
Landshöfdinge-ämbetet, att lån på högst 6 månaders tid måtte genom Göteborgs Handelsdiskont ”blifva
att tillgå” på salt, socker, färgträ, kaffe, bomull, tobak och tobaksstjälk, ”till belopp af
varans halfva värde för dagen”. Att utvidga belåningen till andra varor ansågs däremot
obehöfligt, ”enär de ofvannämnda, hufvudsakligast, utgöra laster för skepp ifrån andra
hemisfären och nu af amerikanarne uppläggas på andra platser, såsom Hamburg,
Bremen, Antwerpen m. fl., hvarefter fartygen hitkomma barlastade för att hämta järn”.
Hvad som vidare behöfdes för handelns förkofran, säger femårsberättelsen 1827—31, är
förbättring af stadens hamn och kajer ”samt i- och utlastningsanstalter med tillhörande
magasiner, kranar m., m. därmed man redan börjar att ifrigt sysselsätta sig”.
Vid sidan af den handel, som bedrefs i vår stad, förekom ett vidtomfattande och
synbarligen väl organiseradt lurendräjeri, som under kontinentalperioden vunnit mycken
framgång. Denna trafik var så allmänt bekant, att man vid officiella uppgifter öfver
handelsbalansen utan minsta betänklighet lade till 10—20 % till de genom tullen
klarerade varornas värde för att få en riktig öfversikt af hela varuimporten. I Göteborg
funnos flere, som ägde intresse i lurendräjeriföretag, hvilka vid denna tid ingalunda
an-sågos vara absolut förkastliga, och under 1830—1840-talen vållades därför flere gånger
sammanstötningar mellan folkmassan och myndigheterna, hvilka stodo nästan maktlösa
gentemot dessa pöbelupplopp. Landshöfdingeämbetet framhöll i 1828 års berättelse, att
lurendräjeriet ”isynnerhet i år är betydligt förminskadt”, men detta oaktadt inträffade
två år därefter en ganska allvarsam kravall, som dock icke i häftighet uppgick emot det
Björnbergska upploppet år 1799.
Föröfrigt märkes ingen annan förändring i handelsförhållandena under 1830-talet, än
att den utrikes handeln sakta gick framåt, i icke ringa mån beroende på den direkta
trafiken med Nordamerika, som påbörjat redan under 1820-talet, men som hvad importen
angick förhindrades af brist på kapital och tullföreskrifternas stränghet. Man hoppades
mycket af denna trafik ”och man väntade sig en betydlig höjning i järnpriserna — säger
en förf.— genom de vidlyftiga anläggningar af järnvägar i andra länder, men
erfarenheten har visat, att det engelska järnet är i anseende till sitt lägre pris begärligare än vårt”.
Emellertid uppgifves, att järnexporten från Göteborg under första hälften af 1830-talet
”till det mesta” skedde till Nordamerika, hvars tullstadga af den 1 mars 1833 dock
vållade den svenska afsättningen obehag. Trävaruexporten tilltog i liflighet 1833—4 och
var ”i synnerhet liflig på Frankrike” år 1835 samt fortsatte äfven år 1836 till ökade
priser både till Frankrike och England.
Importen af kolonialvaror, som redan 1832—3 varit afsevärd, öfversteg 1834—5
be-hofvet, framför allt under sistnämda år, då man, i förväntan på den med 1836
inträdande tullförhöjningen, införde ”en myckenhet socker och andra varor” äfvensom salt
i så stor mängd, att importen ”lämnat tillfälle till export”. Äfven af nederlagsgods
förekom utförsel, särskildt af socker och kaffe till Köpenhamn och Hamburg, — alldeles
raka motsatsen till förhållandet i våra dagar.
Ett bevis på handelns tillväxt är ökningen i tulluppbörden (både in- och utförseltull
förekom vid denna tid), för hvilken följande jämförande siffror kunna lämnas öfver
medeltalet:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>