Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åren 1817—20: 806,412 rdr rmt
1821— 5: 914,45° „
M X826—3O: 1,019,915 ,,
,, 1831— 5: 1,227,100 ,, ,, (omkr.) och
,, 1836—40: 1,457,020 ,,
Man hade all anledning att glädjas åt dessa siffror under en tid, då Sveriges handel
icke afsevärdt framåtskred. Däremot var minuthandeln ”i mindre gynnsamt skick”,
oaktadt kramvaror och lyxartiklar hade jämn efterfrågan och tilltagande afsättning,
med undantag dock under koleratiden 1834, då ”flere salubodar vid saknad afsättning
tillstängdes” och ”spärrningsanstalterna, som vidtogos i afsikt att söka förekomma
farsotens utbredande, vållade mycken oordning i allmänna rörelsen och
pänningelikvi-denia”.
öfver hela denna tid hvilar en stillhet, ett lugn, som på det hela taget syntes
oförklarlig. Man hade måhända en förkänning af den frihet, af den utveckling, som skulle
komma; men man märkte icke då, att man omedvetet och utan ansträngning förberedde
nya former och nya arter af handels verksamhet. Betecknande för den gradvisa
utvecklingen och den ökade insikten om betydelsen af kommunikationernas vikt är det, att
muddringen i hamnen och segelrännan, som 1838 utförts till 10 fots djup, redan f. o. m.
1843 planerades till 15 fot, hvarvid det uppmuddrade skulle användas att fylla den sanka
Gullbergsvassen, — nu i våra dagar en blomstrande stadsdel, då mest bekant såsom ett
kärt tillhåll för änder och sjöfågel. Ett annat betecknande drag är det, att Göteborg
skaffade sig en börsbyggnad, hvartill kung Oscar I lade grunden den 1 juni 1844. Äfven
i ett annat afseende är sistnämnda år märkligt, — Trollhätte kanals nybyggnad, som
påkallats af den år 1832 fullständigt öppnade Göta kanals större dimensioner,
afsluta-des nämligen under detta år. Det skulle vara frestande att här redogöra för stadens
inre utveckling, huru gatuläggning påbegyntes, huru masthamnen fylldes, huru Majorna,
där endast krogar förut funnits (år 1828 funnos i Göteborgs fögderi 125 st. samt ”tillåtne”
sådana ”i staden och på dess grund” 61 st.), år 1846 fick lika handelsrättigheter med
staden, huru stenpiren påbörjades, huru kajerna började omläggas, ■— men det må vara
nog med att påpeka, att importhandeln tagit sådant omfång, att tulluppbörden under
åren 1847—9 t. o. m. öfversteg Stockholms och år 1849 uppgick till 36 % af hela
Sveriges tullintrader.
Synnerligen anmärkningsvärd blef under 1840-talet den snabbt sig ökande importen
af sådana hufvudsakliga artiklar, som utgöra råämnen för fabrikernas och
handtverkeri-ernas behof, emedan detta ju antydde en motsvarande ökning i den svenska industrien,
som särskildt i våra bygder började lifligt utveckla sig. Sålunda utgjorde importen i
medeltal och 10 kg.
bomull bomullsgarn ull råsocker tobaksblad
åren 1836—40......... 27,055 35-469 23,836 194,605 55>°*5
,, 1841—5...........84,222 54,385 27,243 3i9>769 62,845
,, 1846—50.........191,348 57,864 24,074 428,605 68,434
af hvilka siffror de för bomullsimporten i jämförelse med införseln af bomullsgarn äro
särdeles karaktäristiska. Äfven importen af oberedda hudar och skinn ökades under de
nämda femårsperioderna från 14,985 till resp. 52,196 och 64,259 10 kg. Såsom ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
