Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
statsbanans station vid Drottningtorget och statens station ”Bergslagernas Göteborg’
(för västkustbanan). Sammanslås godstrafiken vid alla stationer i vår stad, visar den sig
år 1903 uppgå till ej mindre än 1,052,000 ton, hvaraf å de båda statsbanestationerna
ankommet 210,600 och af gånget 116,400 ton. Inkomsten för af sänd och anländ trafik vid
dessa båda stationer utgör nämda år 5,739,417 kronor.
e. Banker och försäkringsanstalter.
Förut hafva omnämts de diskontinrättningar, som sedan 1783 förekommit i Göteborg.
Vid urtima riksdagen 1823 aflät Kgl. Maj:t en proposition, hvari skildrades Göteborgs
betryck efter kontinentalperiodens slut och hemställdes om inrättande af någon anstalt,
som kunde befrämja en lifligare handelsverksamhet inom staden. Ständerna antogo
propositionen och den 29 mars 1824 utfärdades kungörelse om det nya lånekontorets
öppnande i Göteborg. Tillfredsställelsen inom staden var stor och själfve J. A.
Wad-man strängade sin lyra i den muntra sången om ”den nya diskontens intåg i Göteborg”.
Redan den 3 april öppnades lånekontoret i det Giersska huset vid ”Stora Torget”, där
det förblef, till dess år 1842 inköptes den Prytzska egendomen vid Södra Hamngatan,
där Riksbankens afdelningskontor ännu är förlagdt. Dess första styrelse utgjordes af
öfversten C. J. Hjärne, biskopen C. af Wingård, grosshandlanden Sam. Arfvidsson och
riksdagsmannen A. Danielsson. Den nuvarande bankbyggnaden tillkom 1887, sedan
riksdagen 1887 på styrelseledamoten P. Em. Lithanders initiativ beviljat nödiga medel,
och började verksamheten i den nya lokalen den 9 december 1889.
Det dröjde länge, innan någon ytterligare bankverksamhet kom till stånd i vår stad.
Först 1847 oktrojerades Göteborgs Privatbank, som trädde i verksamhet den 2 februari
1848 med det för den tiden högst betydande aktiekapitalet af 3 mill. kr., hvaraf 40 ‘,
kontant inbetalts. Denna inrättning visade sig genast från början »utöfva ett gagneligt
inflytande på ortens handels- och fabriksrörelse, hvaråt de genom banken ökade
pen-ningetillgångar och lättade likvidationssätt bidragit att gifva en större omfattning;.
Och detta beröm torde den sedermera alltid hafva förtjänt under de sedermera på
vederbörliga tider förnyade oktrojerna. Numera har den ombildats till ett aktiebolag under
benämningen A.-B. Göteborgs Bank.
Under år 1857 trycktes »bolagsregler för Handelsbanken i Göteborg», men den
ifrågasatta institutionen kom ej till stånd.
Det närmast följande bankinstitutet var Skandinaviska Kreditaktiebolaget i Göteborg,
som fick bolagsordning stadfäst den 6 november 1863 och genom den kgl. resolutionen
den 19 maj 1865 bemyndigades att utesluta orden »i Göteborg» ur firmanamnet.
Huf-vudkontoret öppnades den 1 april 1864. Bolagets verksamhet har blifvit stor och
vidt-omfattande, och banken intager enligt öfversikten från ultimo oktober 1907 den första
platsen bland landets större bankinstitut.
En internationell bank, »the english and swedish Bank, limited», tillkom 1864 med
kontor i Stockholm och Göteborg och med syfte att öfverföra de billiga engelska
kapitalen till det låntagande Sverige. Genom förluster, — dock ej på Göteborgsaffärerna. —
och genom en påtagligen oklok ledning tvangs den inom kort att upphöra med rörelsen,
i Göteborg år 1867.
Den 29 december 1871 stiftades aktibolaget Göteborgs Handelskompani med hufvud-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
