Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
len (Stolephorus encrasicholus) förekommer endast undantagsvis hos oss, men
skarpsillen eller hvassbuken (Clupea sprattus), hvilken för öfrigt finnes vid Sveriges både ost- och
västkust, är just den vara, som kommit till största användning för beredning af den
saltade och kryddade vara, som, innesluten i bleckdosor, under namn af ansjovis fått en
mycket vidsträckt användning både inom och utom landet.
Skarpsillen förekommer i stora stim vid vissa tider på året och har väl alltid fiskats,
men utan att beredas på annat sätt än genom grofsaltning, hvarefter den sedermera
inpackad i tunnor försändts till andra land. Under början af 1860-talet började dock ett
annat beredningssätt att arbeta sig fram.
Hvem det egentligen är, som uppfunnit ansjovisberedningen i dess nuvarande form,
lär väl icke numera kunna konstateras. Men det är visst, att Bohuslän tillkommer hedern
att först hafva infört sättet att inlägga skarpsillen, lättsaltad och inlagd i en slags kryd-
Ilufvudkontont i G oteborg
dad ”sås”, i hermetiskt tillslutna blecklådor, i hvilka den sedermera någon tid fick lagra,
innan den som ”mogen” handelsvara utsändes.
Hvar och en firma hade sitt tillverkningssätt och olika tillagning af den kryddade sås,
hvari ansjovisen inlades. Detta bevaras ännu såsom en fabrikshemlighet och man kan
godt urskilja smaken på de olika firmornas tillverkningar.
Den svenska ansjovisfabrikationen gick så framåt, att t. o. m. norrmännen sent
omsider funno sig böra taga kännedom om ”Nedlaegning af Ansjos i Box” på svenskt sätt och
på 1880-talet började konkurrera med de svenska ansjovisfabrikerna. Dessa tvungos
härigenom att ytterligare fullända sin vara, äfvensom att på åtskilliga andra sätt
tillgodogöra sig råvaran, hvilken man under nästan hela denna tidsperiod uppköpte i Norge och
på fångstplatsen beredde och ”ansjovisbehandlade”, hvarefter ytterligare tillsättning af
kryddor m. m. ägde rum inom den svenska fabriken. Sedermera tillkom den ”skinn- och
D a i r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
