Sveriges handel och industri i ord och bild / Norrköping / 37 (1901-1907) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afd. 1. Historisk inledning af K. G. Lundqvist ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att inrymma staden tjänlig plats för en byggning samt torgplats i Hellestad. Stadens rättigheter i fråga om denna köping bekräftas sedermera genom kungliga bref af 1668 och 1680. Delvis efter Stockholms statuter uppgjordes 31 maj 1659 ett reglemente för ett handelsgille i Norrköping. Detta konfirmerades 26 mars 1661 af drottning Kristina Alexandra och innehöll: 1) Handelsmännen äga hafva sitt gille för att mötas och öfverlägga; 2) ålderman och bisittare utses; 3) de äga bygga en gillestuga; 4)handelsparteringen rekommenderas; 5) för att blifva borgare och köpman fordrades 6 år i tjänst och 2 år som vederlagssven (ingen accistjänare eller brokikare fick drifva någon handel); 6) främmande fingo sälja stycketals eller till 100 el. 50 alnar 3 dagar i veckan; 7) alla vägandes varor måste till stadens våg, innan de såldes; 8) uppköp å gator och torg förbjöds; 9) salt skulle pröfvas af edsvurna packare;

Skeppsgillets i Hall i skeppsgillets hus

10) ingen vandtmakare fick resa till marknad med sitt kläde och där utsälja, ej heller här
hemma åt någon sälja utan åt svuren borgare; 11) i Hellestad köping fick ingen hålla bod, utan han var edsvuren borgare i Norrköping. Gillet skulle tillse, att handeln förkofrades, hinder ndanröjdes, såsom flärd, falskt mått och vikt, för högt eller dyrt köp »och andra klagomål».

Genom plakat på 1660-talet föreskrefs, att »hästemarknad» skulle vara i Norrköping 4 aug. År 1664 begärdes en oxmarknad årligen 15 aug. och att hästmarknaden måtte flyttas till den dagen. Detta nekades, emedan de andra städerna i Östergötland ansågo det skadligt för sig. Slutligen dec. 1693 fick staden rätt att årligen hålla en oxmarknad, men landshöfdingen skulle till kammarkollegium
inkomma med betänkande om tiden, som föreslagits till sista augusti. Mathis- och Paulsmässemarknader omtalas i kungl. resol. 1686.

Tullar samt en mängd af regeringen utfärdade bestämmelser rörande handeln

Hall i skeppsgillets hus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>