Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afd. 1. Historisk inledning af K. G. Lundqvist ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Holländska Tyska Danska Skotska Engelska Svenska
År 1628 fr. Stockholm 27 9 1 7 3 8
» Norrköping . . . . 12 — — — — —
» Söderköping. . . . 1 — — - - -
» 1629 » Stockholm 45 4 1 16 2 11
» Norrköping . . . . 26 1 — — - 1
» Söderköping.... 1 — — — — —
» 1630 » Stockholm 23 2 - 8 — 10
» Norrköping . . . . 11 — 3 — — 7
» Söderköping. . . . 2 — — — — —
» 1631 » Stockholm 37 - — 36 11 15
» Norrköping . . . . 15 — 2 — — 3
» Söderköping. . . . — — — - - —
» 1632 » Stockholm l6 — — 2 6 26
» Norrköping . . . . 8 — 2 — — 7
» Söderköping. . . . — 1 — — - —
Handelsflottan (i utrikes fart) utgjorde år 1651: Antal skepp Läster
Stockholm ........................... 49 6,619
Göteborg .............................. 18 1,220
Kalmar ................................ 14 515
Norrköping ............................ 4 190
Nyköping............................... 1 120
Visby ................................. 1 16
År 1697 — vid Karl XI:s död — hade Stockholm 79 »värbara» fartyg och 150 halffria;
de öfriga städerna ägde tillsammans 32 värbara och 514 halffria. Hela handelsflottan
utgjorde således 775 segel, ett ej ringa antal.
Bland industri och handtverk denna tid tilldrager sig klädestillverkningen största
uppmärksamhet. Redan under, medeltiden funnos klädeshus, där det från utlandet inkomna klädet
förvarades och sedan såldes i parti till köpmännen, som därpå utminuterade det. Gustaf I
vårdade sig mycket om dessa klädeshus. Som ett märkligt exempel på de villkor, hvarunder
handeln arbetade, må anföras att, då under Erik XIV:s tid några köpmän från Älfsborg och
Norrköping åtagit sig att leverera kläde till krigsfolket, men brusto i leveransen, de blefvo
dömda dels till döden, dels till straffarbete i grufvan vid Salberget. Karl IX förordnade,
att i hvarje stad skulle finnas ett klädeshus, dit allt kläde fördes och besiktigades, innan det
finge utlämnas till mottagaren. Redan Gustaf I införskref 1527 »en karl, ther cledhe göra
skulle», och 1560 funnos åtminstone i Stockholm fyra »vantmakare», som bearbetade ullen
från kungsgårdarna. Det är emellertid först under Gustaf Adolf och följande regeringar,
som klädestillverkningen blir mera betydande. Till dess befordrande sökte man förbättra
fårrasen och anlade flera schäferier. Redan år 1544 hade Germund Svensson, ståthållare å
Kalmar slott, ålagts att från Tyskland införskrifva »ett till tu hundrade rumpefår», och på
Ölands södra udde hade anlagts ett »skäperi». Sedermera tillkommo allt flere, och kronan
hade sådana vid Upsala, Sätuna, Ultuna, Ulfsund, Wästerås, Gudhem samt Götala i
Västergötland. Nära Jönköping vid Mulseryd anlades ett 1624. Från Upsala flyttades 1613 1,000
får af tysk ras till Öland och 390 får från Västerås till Jönköping. Fårvaktaren vid Ottenbv
hade tillsyn öfver 1,500 st. Fårafveln sökte man efter tyskt mönster omskapa. Genom bref
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
