Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afd. 1. Historisk inledning af K. G. Lundqvist ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till Sverige. I Norrköping funnos 1751 några fartyg som gingo på Portugal, Spanien och
Medelhafvet efter salt De voro 14 fot djupgående, hvilket ej var obetydligt i betraktande
af det djup, farleden upp till staden denna tid ägde (se sid. 71). Behofvet af salt ökades
genom det växande sillfisket Saltimporten till Sverige stegrades härigenom med omkring
80,000 å 100,000 tunnor. Med denna salthandel sammanhängde ock troligen införsel af
vin, hvilket väl äfven importerades från Frankrike, med hvilket land direkta förbindelser ägde
rum. Äfven togs — såsom 1723 — vin från Amsterdam. Om handlanden Carl Magnus
Westerberg säges det, att han inrättat »till stadens heder och invånarnas i hela länet
betjäning en konsiderabel vinkällare.» Irin besticka ren, påbjuden i kungl. regi. för stora
sjötullbetjäningen 1724, fick fullmakt 1738. Han kallas äfven och Proberare och hade
att afprofva utrikes ifrån kommande drycker eller likörér.
Starkt påverkades den svenska handeln denna tid af det efter midten af 1700-talet allt
Kanon gjuteri et vid Finspong
mer tilltagande sillfisket. Sillen böljade vid denna tid i massa gå till vid vår västra kust
och blef en af våra större exportartiklar. Är 1755 fångades omkr. 74,791 tunnor och åren
1759—1772 i medeltal 270,157 tunnor årligen. I de sydsvenska städerna — på ostkusten upp
till Norrköping — bildades sällskap för att deltaga i dessa gifvande affärer. Så
öfverens-kom man 1753 i Norrköping att utrusta en »Sill-Buys». Lotterna i bolaget skulle vara
300 st. å 120 daler kopparm. hvardera. Flere af Norrköpings köpmän hade uti Marstrands
skärgård salterier, hvarifrån Östergötland och en del angränsande orter försågos med sill.
För Norrköpings sillpackare utfärdades 1769 instruktion. Så snart packarna tillsades, skulle
de infinna sig och företaga packningen, hvarvid de hade att vid kärlens upp- och
igenslående iakttaga nödig försiktighet, så att ej banden onödigtvis afslogos eller fördärfvades.
Sedan varan blifvit såsom god afpackad, ägde de att göra kärlen så täta, att ej fisken genom
lakens bortrinnande förstördes, och skulle sillpackarna, hvar och en för sin cirkel, stå i ansvar,
så vida ej kärlet genom kröningen eller ovarsam rullning förlorat sin styrka och täthet.
Packarepenningar betalades med 8 öre kopparmynt för hvarje hel tunna och för de mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
