Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afd. 1. Historisk inledning af K. G. Lundqvist ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ar ¡J74 utgjorde värdet af tillverkningen vid fabrikerna 858,934 daler däraf
15 klädesfabriker tillverkade för 248,425 daler, 10 tobaks- och snusfabriker för 204,097
dalér och trenne sockerbruk för 169,158 daler. Ar 1J94 utgjorde tillverkningssumman
från 85 verkstäder, med 271 mästare, gesäller och lärgossar samt 1,367 diverse arbetare,
171,125 riksdaler. Däraf kom på 16 klädesfabriker 97,762 riksdaler, på 13 tobaksfabriker
23,924 riksd., på 5 stärkelsebruk 11,044 riksd, på 4 bomulls- och linnefabriker 9,692
riksd. och på 1 sockerbruk 6,341 riksd. Ar 1812 utgjorde fabrikernas tillverknings-
summa 709,772 rdr 20 sk. 11 rst. b:ko. De förnämsta fabrikerna voro då 30
klädesfabriker med en tillverkningssumma af 445,615 rdlr, 4 mekaniska ullspinnerier med en
tillverkningssumma af 52,715 rdlr; härtill kom hvad 130 personer .på korrektionshuset
samt fabriksspinnerskor kunde tillverka; 4 st. bomulls- och linnefabriker, 17,780 rdlr. o. s. v.
Ar 1816 hade hela fabrikstillverkningen ett värde af 1,057,793 rdlr 14 sk. 4 rsL b:ko,
hvaraf i kläden 622,412 rdlr 4 sk., i socker 65,505 24 sk. och i snus och kardustobak
139,846 rdlr 40 sk. b:ko. — Vidare fanns vid strömmen 16 st. kvarnar med 70 par stenar,
hvaraf många rhenska, hvilka lämnade en förträfflig vara.
Klädesfabrikerna voro alltjämt de mest betydande. Norrköpings finare kläden voro till
största delen tillverkade af svensk spansk-ull. Sundelius säger: »Ifrån 40 år tillbaka hafva
Norrköpings klädesfabriksidkare––––––-uppmuntrat svenska fårafveln». Bland schäferier
i trakten märktes det af ryttmästaren Nils Rosenstjerna på säteriet Ekhult i Björsätters
socken anlagda. »Här i staden uppbrukas nu ansenliga partier af svensk ull, som både uti
godhet och mängd öfver förmodan tilltagit. För icke så många år tillbaka utgjorde hela
importen däraf några och tjugotusen skålpund, hvaremot förhållandet nu varit sådant, att
uti magasinet inkommit år 1783 40,000 skälp., 1784 42,000 skålp.–––––––— och år 1794
58,452 skålp., utom hvad som eljest blifvit försåldt.» På landsbygden verkställdes för
fabrikernas räkning spånad i stor utsträckning af allmogen, och »uti vissa privilegierade distrikt
äro betydliga garnspinnerier till fabrikernas behof inrättade.»
För sockertillverkningen funnos i slutet af 1700-talet trenne bruk, Planeten, Patrioten och
Gripen. De båda första lågo på Saltängen; Planeten, som utgjorde ett. af stadens vackraste
stenhus, var någon gång »under projekt att förvandlas till ett komediehus för staden».
Enligt Sundelius voro Planeten och Patrioten i slutet af 1700-talet »alldeles afstannade >.
Emellertid upptages i en tabell öfver toppsockertillverkningen i Norrköping åren 1803—
1812 bruken Planeten (Nettelblad) och Gripen (Eberstein); för detta senare anges dock
ingen tillverkning för 1803. För det förra varierade tillverkningen mellan 116,306
skålp. (år 1811) och 62,897 skålp. (år 1808) och för Gripen mellan 108,790 (år 1805)
och 34,163 (år 1812). Tobaks- och snustillverkningen var i slutet af 1700-talet ganska
betydande. Fabrikören Pehr Swartz »med ett väl anlagdt vattenverk föryttrar årligen
ensam af dessa varor för omkring 18,000 riksdalers värde. Till den förra äro af inrikes
blader minst 100,000 skålp. hvaije år uppbrukade». Vid denna tid (slutet af 1700-talet)
odlades ganska mycket tobak omkring Norrköping. På 70 tunnland med omkr. 200
arbetare producerades omkr. 10,000 lisp:d tobak, hvaraf 7,000 försåldes utom staden.
Grosshandlaren Daniel Weijerin ensam odlade omkr. 25 tunnland med tobak.
Ivardus-tobakstillverkningen i Norrköping åren 1803 —1812 varierade mellan 58,061 skålp. (år
1811) och 2,934 (^r 1805). Den Swartziska fabriken säges (1817) vara »en af de
ansenligaste i riket».
Det gamla messingsbruket på Holmen upphörde denna tid, sedan K. AI:t 1812 lämnat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
