Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afd. 1. Historisk inledning af K. G. Lundqvist ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fartygens dräktighet i Norrköping, som ännu 1816 uppgick till 1,688 läster, hade nedgått
till 660 läster. Med anförande af detta begärde handelssocieteten i Norrköping hos K. M:t
befrielse från skyldigheten att sa väl hålla 640 tunnor salt på ständigt upplag som ock att
årligen från utrikes ort införa 3,200 tunnor af denna vara. Härpå resolverade K. M:t 20
juni ¡837, att det ständiga saltupplaget i Norrköping tillsvidare finge upphöra, enär det visat
sig, att sådana upplag i stapelstäderna kunde undvaras, och emedan öppnandet Göta
gjort, att :> af sättningen från samma stad till åtskilliga städer af främmande varor och
däribland salt antingen helt och hållet upphört eller till stor del förminskats■>, i anseende till att
dessa varor lättare kunde fås från Stockholm och Göteborg, > i följe hvaraf ock antalet af
stadens fartyg — — — redan blifvit betyd Ii gen minskad/.Vidare bestämde K: M:t med
afseende å den minskning, Afrrköpings handclsflotta undergått och den i följd däraf ökade
svårigheten att från utrikes ort ärligen anskaffa ett större kvantum salt, hvilket det för öfrigt
i anseende till den förändrade riktning, iVorrköfings handel >, kunde bli svårt afyttra,
Parti af hamnen med Strömsholmen
att stadens handlande och skeppsredare skulle från utrikes eller inrikes ort årligen anskaffa
1,500 tunnor salt. Landshöfdingeämbetet säger 1839: »Norrköping — — — har under
förra tiderna varit stapelstaden för nästan hela länets export och import. Sedan Göta kanal
öppnat sjöfart till landets inre delar, så är förhållandet helt annorlunda . Ytterligare ett
vittnesbörd om förändringarna i den allmänna rörelsen finna vi i revisionsberättelsen öfver 1856
års stadsräkenskaper, där det bl. a. heter: Norrköping, som efter de stora krigens slut och
ännu mera efter Göta kanals öppnande såg både sin handel och sin sjöfart aftvna, sökande
andra genom den nya kommunikationslinjen mera välbelägna hamnar, har på de senare
decennierna väsentligen repat sig.»
Sjötullen, som 1825 endast inbragte omkr. 20,000 rdlr, lämnade 1827 omkr. 7g,000 rdlr.
Således en ganska väsentlig skillnad. Under 5-årspcrioden 1827—31 utgjorde tulluppbörden
i medeltal ärligen 88,066 rdlr b:ko, under åren 1832 —1836 128,410 rdlr b:ko; och åren
1837 -41 161,625 rdlr b:ko. Däremot uppvisar tullbörden för perioden 1842—1846 en årlig
medelsumma af 258,191 rdlr b:ko, alltså en a/sevärd ökning, hvilken under följande
femårsperiod ytterligare stegras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
