Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afd. 1. Historisk inledning af K. G. Lundqvist ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Henning Trozelli
billigare byggnadstomter fastställdes 1877 en omarbetad äldre plan att utvidga staden åt söder
och öster, hvarjämte promenaderna å västra sidan skulle fortsättas. Härigenom tillkommo
23 nya byggnadskvadrater, hvarjämte en del äldre tillökades och reglerades. Genom dessa
utvidgningar och regleringar samt genom östra stambanans sträckning öfver stadsområdet,
järnvägsstationens förläggande å detsamma samt allmänna
läroverkets exercisfält förminskades stadsjorden så, att kvarvarande
areal utarrenderad allmän jord i slutet af 1870-talet utgjorde
blott 3,519 kv.-ref, 63 stänger och 27 fot utom församlingarna
och kyrkorna tillhöriga 259 ref, 71 st. 50 fot. Under senare
år har emellertid stadsjorden väsentligt ökats, därigenom att
staden i rätt stor utsträckning inköpt närliggande egendomar.
Den bostadsbrist, som en tid rådde och som stod i samband
med industriens tillväxt, säges hafva blifvit afhjälpt genom
lif-ligare byggnadsverksamhet under senare hälften af 1870-talet.
Dessa nybyggnader uppfördes till en del vid stadens utkant, i
det att arbetarna, som ej kunnat skaffa sig bostäder i staden,
beredde sig »hemvist i den norra landsbygdens alldeles intill
staden gränsande bryn, där utan all plan och ofta af de uslaste
ma-terialier härs och tvärs utkastats en massa boningslägenheter af det mest ruskiga utseende,
i synnerhet i närheten af järnvägen. Att icke vederbörande i Norrköping på något sätt
sökt förebygga ett sådant grannskap, utan lugnt åsett detsammas tillväxt, måste på det
högsta beklagas» ––––. För att något motverka denna byggnadsverksamhet beslöto stads-
fullmäktige 1884 att till 20 öre kv.-fot upplåta tomter i de nya kvadraterna för att
bebyggas med arbetarebostäder, uppförda enligt vissa föreskrifter.
Den s. k. Södra förstaden har senare förenats med Norrköping.
De stora eldsvådorna, som fordom härjade hela kvarter, torde numera knappast kunna
förekomma, tack vare dels det solidare och mera betryggande byggnadssätt, som tillämpas,
— år 1877 utfärdades ny byggnadsordning, hvari ändringar
senare skett — dels på grund af det moderna brandväsen,
staden numera äger. Sedan stadssoldaterna, hvilka äfven
tjänstgjorde som brandkår, efter ett upplopp 1875 afskedats,
uppsattes från och med 1877 en ny brandkår, hvilken 1905
omorganiserats; den utgöres af brand mästare, brandsergeant, 2
maskinister, 6 brandkorporaler, 4 kuskar, 12 ord. och 6 extra
brandsoldater, förlagda i kasern och under en brandchef och
en vice brandchef, härtill komma tvänne reserver på respektive
63 och 200 man under en reservbrandchef. I sammanhang
härmed erinra vi ock om tillkomsten af stadens vattenledning,
hvilken invigdes 1874 och skall ha kostat 931,000 kr. Ledare
af arbetet var stadsingeniören L. Hellström, och för verkets
tillkomst har man väsentligen att tacka enskild frikostighet. Så
skänkte brukspatron Jakob v. Leesen 1866 därtill 300,000 kr., och bruksägaren Henning
Trozelli gaf vattenfallet vid Fiskeby. Samtidigt med vattenledningens anläggande skedde
stadens dränering. I samband med byggnadsverksamhetens utsträckning i östra delarna har
ett nytt torg — Stortorget — anordnats. Stadens båda förnämsta broar hafva på senare
Jakob von Leesen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
