Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afd. 1. Historisk inledning af Gottfr. Westling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de borgare, som bodde i dem. De fingo ock »handla och vandla med de främmande
köpmän, som till förbemälta sjöstäder ankomma, såsom det var dem efterlåtet uti vår sal. k.
Herr faders, höglofl. uti åminnelse, Konung Gustafs regerings tid». Ingen, af hvad stånd han
än månde vara, tillstaddes »någon olaglig köpenskap bruka uti Linköpings stad eller
nägon-städes däromkring drifva landsköp», och skulle alla, som bodde i landsbygden i stadens
närhet, och som ville bruka någon köpenskap, inflytta till staden och bosätta sig där och »sedan
handla och vandla såsom andra stadens inbyggare. Som Kungl. Majestät förnummit, att
många köpmän både inländske och främmande, som drefvo köpenskap och handel i riket,
blifva ofta af både adel och oädle, ryttareknektar och andra, som till hoftjänst brukas,
trugade och tvingade till att borga sig både sidentyg, kläde, lärft och andra köpmansvaror,
som de hafva vele, och somliga betala sent och en part aldrig, därigenom många köpmän
hafva lidit stor skada och äro till akters blefne uti deras handel, så vele vi hädanefter inga-
Linköping pd ¡600-talet
lunda lida sådant trugande och tvingande någonstädes uti vårt kongerike utan det alldeles
hafva förbjudet och aflagt, och hvar någre, uti hvad stånd de helst vara kunna, fördrista sig
till med snurkan och pockan, hot och undsägen någon del härefter af inländska eller
utländska köpmän fordra eller anamma mot deras egen goda vilja, då skall det aktas för våld
och därutöfver straffas som för annat våldsverk».
Vid riksdagen i januari i Stockholm 1582 klagade Linköpings borgare genom sin
riksdagsman inför Kungl. Majestät, att »den ena bonden handlar med den andra på alla torgdagar,
frimarknader och eljest på landsbygden med spannmål, smide, järn och andra varor», hvilket
de ansågo oförenligt med Kungl. Majestäts mandat mot landsköp. Särskildt klagades öfver
att Närkcsboarne drogo »utur gård och i gård att uppköpa spannmål», hvarigenom
tillförseln till städerna hämmades. Detta gaf anledning till konungens skrifvelse i februari 1582,
hvari han försäkrade, att han ville låta alldeles afskaffa och förbjuda landsköp såväl bland
högre som bland »nedriga» ständer. Konungen gaf borgerskapet fullmakt och tillstånd att
upptaga allt det gods, som det kunde uppspana och bevisa vara på landsbygden nedsatt för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
