Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afd. 1. Historisk inledning af Gottfr. Westling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med gotikens, sådana de efterhand utbildade sig under tiden, som byggnadsarbetet fortskred
mot väster. Äfven under 1400-talet understöddes detta af flera rikets regenter. Erik XIII
och Karl Knutsson må nämnas bland kyrkans gynnare. De delar af den, som då framväxte,
koromgången med dithörande kapell, bära sengotikens drag. De uppfördes af byggmästare
från Rhentrakten. Ännu ser man å en minnestafla i det mellersta kapellet en inskrift, som
förtäljer, att en mäster Gierlach från Köln byggt det. Det blindgalleri, som löper längs med
långskeppets insidor, tyda på att äfven engelskt inflytande gjort sig gällande vid kyrkans
uppförande. I frånvaron af gafvelfält i den sydöstra portalen har man äfven trott sig spåra
inflytande från sistnämnda håll. De
välarbe-tade groteska figurer, som anträffas i
blind-arkadernas västligaste del, den dekorativa
utstyrsel, som kommit i synnerhet koromgången
och kapellen till del, och icke minst den
konstmässigt huggna vulst, som å kyrkans utsida
framlöper under takfoten, de fint mejslade
figurerna i de bibliska framställningar, som
äro anbragta å gafvelfältet öfver den stora
södra porten m. m. vittna om en
ornamenti-kens rikedom, som knappast återfinnes i någon
annan svensk kyrka. Anmärkningsvärd är
också den sydöstra portalen med sina
perspek-tiviskt ordnade kolonner med kapital i typisk
öfvergångsstil. Det torn, som nu i väster
sluter sig till kyrkan, är en skapelse från senare
tid. Ända in på Sveriges s. k. frihetstid
saknade kyrkan torn. Endast s. k. tak ryttare
fun-nos. Dä omsider kyrkans rikt utsmyckade
västra gafvel visade sig så skröplig, att den
innebar en fara för kyrkan, och vid samma
tid kyrkans klockstapel visade sig vara så
förfallen, att den ej längre kunde fylla sin
uppgift, beslöts, att ett torn skulle uppföras till
stöd för gafveln och för att bereda plats för
ringklockorna samt äfven rum för sakristia.
Den förra, som låg intill sydöstra porten, var
förfallen och blef nu nedrifven. Det nya tornet
uppfördes efter ritning af öfverintendenten C. von Härleman i en slags italiensk renässansstil,
som icke harmonierade med den öfriga kyrkan. Det blef färdigt 1758. Medel till dess
uppförande vanns till stor del genom anordnande af ett lotteri. I följd af tornets vanprydande
utseende omdanades det under 1880-talet till mera öfverensstämmelse med kyrkans öfriga
allmänna karaktär. H. Zettervall, sedermera öfverintendent, gaf ritningen till ombyggnaden.
Höjden är 105,1 meter och kyrkans inre längd till västra väggen 98 meter.
Kyrkans inre erbjuder mycket äfven af historiskt intresse. Dess äldsta historiska minne
är förbundet med resterna af en brun kalksten, som blifvit infästad i kyrkväggen nära den
sydöstra utgången. Stenen har förr varit vida större, och dess ursprungliga inskrift angifves
Linköpings domkyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
