Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afd. 1. Historisk inledning af Gottfr. Westling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tullportar. En sådan fanns ock vid Hunnebergsgatans slutpunkt och vid Tanneforsgatans
ända (något sydost om Badstugugatans mynning). Dessutom skildes staden från
omgif-ningen genom trenne bommar; en hejdade trafikanten, som sökte inträde till staden genom
den nuvarande Djurgårdsgatan; den nämndes Gamlebommen eller Galgbommen, enär vägen
till landsbygden därifrån ledde förbi den bergkulle, där galgen var upprest (i närheten af
nuvarande länssjukhuset). En annan bom låg öfver vägen till och från det forna Stora
Stånge-bro; den nämndes Stångsbommen. Den tredje träffades äfven på stadens norra sida, vid
Tornbygatans ända, och kallades Tornbybommen.
Utanför hittills gällande stadsplan men dock hufvudsakligen på stadens område hafva
under 1800-talets senare hälft uppvuxit numera ganska betydande förstäder, af hvilka
sär-skildt den, som i dagligt tal namnes Gottfridsberg och är belägen ä stadens nordvästra sida,
är vidsträckt och ganska mycket befolkad. Äfven den, som kallas Stolplyckan, å stadens
södra, och Tinnerbäcksstaden, å dess sydöstra sida, äro rätt betydande. Detta gäller ock
Stiftsbibliotekets och Domkapitlets hus
om ladugårdsbacke, som dock ligger inom S:t Lars’ socken. De billigare hyror, som bjudas
i dessa förstäder, hafva dragit till dem en ej ringa del af ortens fattigare befolkning. Icke
desto mindre tala kraftiga skäl för förstädernas införlifvande med den egentliga staden.
Några - offentliga parker ägde staden ej i äldre tid. De särskilda gårdarna hade sina
egna trädgårdstäppor, och behofvet af dylika parker var därför mindre kännbart. Lifvet
rörde sig ej heller så mycket utomhus som i våra dagar. Ännu i medlet af förra
århundradet anlitades kyrkogårdarna rätt mycket som promenadplatser, liksom ock den s. k.
Gröngatan, väster om borggården. Den s. k. Vernerska trädgården tjänade som förlustelseplats.
I en betydligt stympad form tjänar den ännu samma ändamål, men disponeras numera af
föreningen »Folkets hus». Sedan framför järnvägsstationen upp mot S:t I.arsgatan marken
blifvit planterad och ordnad, har staden vunnit en prydlig park, men af långt större
betydelse som lustpark och promenadplats är den s. k.
Trädgårdsföreningen. Denna grundades 1859 genom bidrag frän länets
hushållningssällskap och med stöd af ledamotsafgifter och frivilliga gåfvor, hvilka vid 1875 års slut
upp-gingo till 6,007 kronor. Trädgårdens ändamål skulle blifva att bereda tillfälle att särskildt
för länets behof utbilda skickliga trädgårdsmästare, att tillhandahålla allmänheten frön, blom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
