Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afd. 1. Historisk inledning af Gottfr. Westling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/) im u ra i rsdllskafn ■/. Den nämnda våningen uppgifves hafva tillhört den byggnad, som
tjänstgjorde som convictorium eller gemensam matsal för de präster, som under katolska tiden
tjänstgjorde vid domkyrkans altaren. Sedermera inrymdes där stadens trivialskola, och, när
gymnasiet upprättades, bereddes plats åt detta genom att bygga på en andra våning. Huset
led betydligt af eldsvådan i 700, men konung Karl XII skänkte genast till dess återställande
1,500 daler, en kollekt samt kronans andel i ett parti förbrutna varor, som blifvit tagna i
beslag i Norrköping. I midten af 1 700-talet utbredde sig på södra sidan en slags botanisk
trädgård för läroanstalternas behof. Sedan frimuraresällskapet 1808 inköpt huset, uppfördes
en tredje våning, hvarefter det 1810 togs i besittning för sin nuvarande uppgift
Frän medeltiden leder väl icke Domkapitlets och Stiftsbibliotekets hus sitt upphof, men det
hvilar dock på källarbyggnader, som tillhört det forna franciskanerklostret Huset bestar
af en äldre del, som uppfördes 1827—1830, och blef således, såsom inskriften öfver en af
portarna angifver, färdigt i konung Carl XIV:s XII regeringsår. Den yngre delen byggdes
Slottet och länsresidenset
1875 eller, som inskriften öfver den andra porten angifver, i Oscar II:s IV regeringsår.
Husets äldre del användes förr för stadens lärdomsskolas räkning, men, när det nya
läro-verkshuset vid Järntorget blifvit färdigt, flyttade dess samtliga klasser därin 1865. Den öfre
vaningen i huset har tagits i anspråk för Stiftsbiblioteket.
Stadens gator hafva i långliga tider varit stenlagda. När Storgatan i midten af
1600-talet anlades eller delvis rätades, stensattes den samtidigt, och från förra delen af följande
sekel omtalas stadens gator satta med sten. I gatornas längdriktning sträckte sig parallella
rader af större stenar på visst afstånd från hvarandra. Några trottoarer funnos ej. I böljan
af 1870-talet böljades omläggning af stadens samtliga gator och deras förseende med trottoarer
af huggen kantsten och beläggning med tuktad, s. k. nubbsten, och på senaste tid hafva
somliga trottoarer blifvit belagda med asfalt eller med konstgjord gatsten (klinkert) samt
kantstenar af granit, hvarjämte själfva gatorna börjat beläggas med tuktad sten.
Under äldre tid var staden afstängd frän otngifvande landsbygd genom tullar och
bommar. Vid Storgatans västra ända såväl som vid den östra eller vid Nya Stångebro funnos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
