Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en annan, icke mindre hårdhänt. De skulle
utskrivas från mästareämbetet och därefter
infinna sig hos gesällskapet för att låta sig
behyvlas. Tyvärr låter Onkel Adam oss endast få
en blek aning om hur behyvlingen tillgick. Man
lade — berättar han — ynglingen på en bänk
och mätte honom med en tumstock, strök
honom med en kimrökssudd över kroppen och
t. o. m. över näsan, om måttet kom att sluta
härvidlag, varefter man kantade honom, hyvlade
honom och behandlade honom som en oarbetad
planka.
Dessbättre ha andra författare och forskare
ägnat detta intressanta ämne ett mera ingående
studium. Såväl i den danska som tyska
skrålitteraturen finns ett rikligt material, med vars
hjälp vi kunna göra oss en ganska trogen
föreställning om gesällinvigningsceremonierna inom
olika yrken. Ett alldeles särskilt intresse
erbjuda de Ceremonial politica, som konrektorn
i Altenburg, Fridericus Frisius, publicerade i
början av 1700-talet. Av allt att döma
utfördes behyvlingen icke överallt efter samma
ceremoniell — snickaregesällskapet i Stralsund lär
sålunda ha ägt ett betydligt förnämligare än
det som användes av motsvarande gesällskap
i andra städer — men vi kunna utan tvekan
acceptera Frisius som vägledare, när vi nu gå
att göra oss förtrogna med de egendomliga och
mystiska sedvänjor, som hundratals år
vidmakt-höllos inom snickareyrket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
