Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med lärlingarna föraktade honom. De voro icke
skyldiga att gå hans ärenden eller att putsa
hans skor. »Cornuten» kunde visserligen undgå
dessa obehag genom att underkasta sig
depositionen, men detta var ofta en ganska dyr
historia.
Liksom det mesta som kännetecknade
skråsedvänjorna, var postulationen av allt att döma
ett tyskt påhitt. Men tyskarna förstodo att
utnyttja densamma även utanför sitt eget lands
gränser. En dansk boktryckare och bokhandlare
riktade år 1782 ett angrepp mot Köpenhamns
typografer för det dessa icke vågat avkasta sig
»det tyska oket». De våga, framhöll han, endast
resa till Tyskland för att icke bliva bestraffade
av sina konstbesläktade, när de återvända hem,
och »de måste hålla på att ingen holländsk,
engelsk, fransk eller svensk boktryckaregesäll
må få arbete hos oss, förrän de låta sig
befallas att stå en viss tid i förbund i Köpenhamn
som lärling lik alla dem, som ha lärt i ett av de
danska eller norska provinsialboktryckerierna».
Samtliga »cornutgesäller» i Köpenhamn klagade
år 1794 inför en med anledning av den stora
timmermansstrejken tillsatt kunglig kommission
över den behandling, som de voro utsatta för.
Enligt denna klagoskrift måste en lärling
arbeta sex å sju år, innan han kunde betraktas
som utlärd. Det hjälpte inte, att han var aldrig
så duktig i facket, ty han betraktades som
»cor-nut» ända till dess han låtit underkasta sig
depositionen. Som sådan fick han väl uppbära gesäl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
