Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och de ogifta gesällerna nu icke gärna vilja
erkänna honom; men då blottställer sig också
fuskaren för lagens stränghet och för ämbetets
oblidkeliga förföljelser. Så snart han icke längre
kan eller får arbeta, måste den offentliga
fattigvården vanligen åtaga sig honom» ...
Säkert är, att Ogifta skomakaregesällskapet
icke tog någon hänsyn till bestämmelsen i 1720
års allmänna skråordning. De gifta
skomakaregesällerna nödgades slutligen — antagligen i
nytten av 1700-talet — söka sin tillflykt till
ett av dem själva med nådigt tillstånd bildat
brödraskap, men de fingo icke befatta sig med
yrket i annan mån än detta gällde skoflickeri,
d. v. s. reparationsarbeten, och
barnskotillverkning. Flertalet av dem torde ha varit anställda
hos s. k. frimästare och fabrikörer, vilka i
rättsligt hänseende stodo under hall- och
manufakturrätten.
Det var först sedan skråväsendet hade
avskaffats, som de gifta togos till nåder av de ogifta
inom detta yrke. Detta skedde i samband med
Ogifta skomakaregesällskapets ombildande till
sjuk- och begravningskassa år 1847. Då
föreskrevs i stadgarna, att »en som är förent vid
kassan kan gå in i äktenskap eller ock bliva vad
han behagar och vill (utom militier) och är ändå
kvar vid kassan».
Ehuru skomakaregesällerna i Stockholm synes
ha varit ensamma om att i namnet på sitt
brödraskap deklarera denna ovilja mot äkten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
