Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skapet, befunno de sig härvidlag i gott
sällskap med gesällerna på andra platser och inom
åtskilliga andra yrken. Det kan inte råda något
tvivel om, att det var tyskarna som angåvo
tonen. De visade sig också ha makt att upprätt»
hålla »ordningen» både i sitt eget land och i
andra länder.
Uttryckligt förbud mot att sysselsätta gifta
gesäller förekom sålunda i en del tyska
skråordningar. Detta var t. ex. förhållandet inom
barberareyrket i Liibeck (1370) och Hamburg
(1455). I skråordningar från 1500-talet
återfinnas liknande bestämmelser för garvare och
handskmakare. I fråga om svarvareyrket hade
föreskrivits, att den gesäll, som gifte sig innan
gesällåren gått till ända, skulle vara förlustig
hantverket. Han skulle aldrig kunna bli tagen
till nåder i gesällskapet och aldrig komma i
åtnjutande av mästarerättigheter. Ännu på
1800-talet gällde den regeln inom tunnbindareyrket
i Liibeck, att en gift gesäll skulle avstå sin
ar-betsanställning åt en ogift, om denne krävde
det. Inom andra yrken hade man därjämte
utfärdat förbud för gesällerna att arbeta
tillsammans med kvinnor, rättare sagt tjänsteflickor.
Detta var förhållandet inom t. ex.
bokbindareyrket. »Die Gesellen sollen neben keiner Magd
arbeiten», hette det i ett »dekret», som
utfärdades inom detta yrke år 1701. Där föreskrevs
så strängt straff som två dagars och två
nätters fängelse för den, som överträdde förbudet.
Samma ordning upprätthölls inom gördelmakare-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
