Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VERS 47
När månen den sista natten släcks
och ljus står den sista dagen,
och solen svartnar och tiden stäcks,
då får han knip i magen.
Då får han knip i den måge, som
är multnad sen länge ren,
och han kravlar sig upp och ser sig om
och samlar ihop sina hen.
Till himlens festligt belysta entrée
han bland annat gott folk sig ämnar,
och ,som visitkort han lämnar
en knota, märkt C. D. W.
"Min gode Sankt Per, låt upp din port,
jag slipper ju in, eller hur?
Jag hoppas du ett och annat har sport
om min aktade signatur."
Sankt Per, han räcker den knotan igen.
Med guldgalonerade bårder
står han stel och styv: "Ursäkta, min vän,
mot dig har jag tydliga order.
Det gör mig ont, ty jag höll dig kär,
när du skrev i Vårt Land — men du står
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
