Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VARIA
| 163
utom, lycka. .. Det är ett mångtydigt och alltför
stort ord, som livet sällan fyller ut; Goethe, "gudars
och människors älskling", har intygat det med sitt
liv och sitt ord, och Tegnér, den svenska
vitterhetens söndagsbarn framför alla, har likväl diktat
"Mjältsjukan". Nej, jag syftar blott på den
litterära framgången, på diktarens lycka att finna öppna
hjärtan och villiga öron för det mesta av det, som
han haft och har att säga. Hur ofta bestämmes
icke för långa tider en författares ställning till sin
samtids människor — och, om han hör till dem,
vilkas namn leva länge, även perioder igenom hans
ställning till eftervärlden — av just det i hans lynne
och verk, som är tillfälligt, sidoordnat, smått!
Shakespeare gjorde på Voltaire intrycket av en
drucken vilde och ingenting annat. Det vore icke
svårt för en kritisk talang i Voltaires anda, med
klart förstånd och oklar förståelse, att taga till
utgångspunkt för sitt värdesättande av Heidenstam
detta hos honom något väl ofta varierade tema:
"Vi stjälpa bord och stolar" etc. och allt det i hans
sång och dikt, som därmed är besläktat, och sedan
döma honom ungefär så, som Voltaire dömde
Shakespeare. Var och en inser ju, att vuxna människor
icke gärna kunna finna något nöje i att stjälpa
omkull bord och stolar, vad är då detta för slags poesi ?
o. s. v. — Det är ett livsvillkor för varje
skriftställare och framför allt för varje diktare att för
sina ord finna den resonansbotten av god vilja
och förstående sympati, som ensamt gör till fyllest,
då det gäller att klyva sönder vad som blott är en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
