Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328
HJALMAR SÖDERBERG
smattrande marsch därinifrån den rödbruna salen
med guldspaljén. Ridån är nere och pjäsen slut,
och du sitter ensam och stirrar på de gröna
väggarna kring vilka tjänarskaran står uppställd och
stirrar lika stelt och tomt som du själv. Du vaknar
upp ur drömmen om triumftåget, betalar ditt kaffe
och går din väg, ut i staden, ut i julsnön.
II.
Den första ledstjärna du ser skymta genom
snö-tiockan är Tornbergs klocka, Stockholms klassiska
rendez-vous för herrar, som ämna sig ut att festa.
Du skall äta middag på Grand eller Operan eller
var det nu kan bli, du har kanske egentligen
ingenting emot att göra det ensam, men du håller också
till godo med att få sällskap av en eller annan
gammal prisse — gammal prisse betyder på
stockholmska en mansperson, som man är du med.
Du stannar ett ögonblick under klockan, försänkt
i grubbel över vart du skall ta vägen. Du kastar
först en tanke på Operan. Vid ett middagsbord
där har du den saliga känslan av att befinna dig
i världens medelpunkt, och ingenstädes kan du höra
själva din fädernestads hjärta klappa närmare ditt
eget än där. På Du Nord får du de bästa
köttbullarna, och där träffar du också de flesta gamla
prissarna. Din tanke ilar vidare till Grand, vars
mahognyväggar komma dig att drömma om
oceanångares vaggningar och långfärder till hafs, medan
glödlamporna på sina smala trådar tyckas fladdra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
