Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
368
HJALMAR SÖDERBERG
Men "en tänkare för seminarister" — vad kan jag
egentligen ha menat med det? Förmodligen menade
jag att han inte hade samma åsikter som jag, och
att hans tänkande hade en halvreligiös,
pedagogiskt-uppbygglig anstrykning, som var mig emot. För
resten skall jag oförbehållsamt erkänna, att jag på
den tiden var mera förtrogen med Hotel Rydbergs
kafé än med Viktor Rydbergs filosofi. (Hans
föreläsningar i filosofi utgåvos för övrigt först många
år efter hans död.)
Att yttrandet om Rydberg som "en tänkare för
seminarister" var en dumhet och en oförskämdhet,
misstänkte jag redan i samma ögonblick jag
återsåg det på tryck i "Samtiden". Men det hade dock
— naturligtvis — sin psykologiska och tidshistoriska
bakgrund. Jag hade några år förut som nybakad
student en tidig morgonstund vandrat ut till
Långholmen och hurrat för Hjalmar Branting då han
släpptes ut efter ett fängelsestraff för
"religionsbrott", och alla visste att Rydberg som juryman
hade röstat för hans fällande. Sedan dess var Viktor
Rydberg för mig, så länge han levde och ännu
längre, en fallen stjärna.
Därtill kom, att hans ålderdoms svärmeri för "det
fornnordiska" för mig, liksom för de flesta av mina
jämnåriga, var en fullkomlig fasa. Det kunde på
den tiden inte ens falla mig in att försöka läsa *
"Fädernas gudasaga", långt mindre
"Undersökningar i germanisk mytologi". Först ett tjugutal år
senare förde mig mitt religionshistoriska intresse
till att läsa detta Viktor Rydbergs vetenskapliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
