Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den gamla gatan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett farligt djur. Men då han vände sig om, var
modern borta. Mamma, ropade han, var är du? Var
är du, varför gömmer du dig för mig? Martin
sprang ett stycke nedåt allén, men han såg ingen,
och han var nära att gråta. Allén låg tyst och tom,
och det mörknade mer och mer. Äntligen hörde han
en röst helt nära: Här är jag, Martin, ser du mig
inte? Men Martin såg ingenting. Här är jag ju,
varför kommer du inte hit? Nu förstod Martin:
bakom fläderbusken, det var därifrån rösten kom,
att han inte hade förstått det genast ... Och han
sprang dit och tittade; han var säker om att hans
moder hade gömt sig där. Men bakom fläderbusken
stod Frans från Långa raden och gjorde en
otäck grimas med sina tjocka, såriga läppar, och
så räckte han ut tungan så långt han kunde! Och
en sådan tunga han hade: den blev längre och
längre, ja den tog aldrig något slut, och den var
full med små gulgröna blåsor.
Frans var en liten buse, som bodde i ”Långa
raden” snett över gatan. Förra söndagen hade han
spottat på Martins nya bruna klädesjacka och kallat
honom snobb.
Martin ville springa sin väg, men stod som
fastspikad vid jorden. Han kände, hur benen domnade
under honom. Och trädgården och blommorna och
träden voro borta, och han stod ensam med Frans
i en mörk vrå av gården därhemma, vid soptunnan,
och han försökte skrika, men det kändes som om
strupen varit hopsnörd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
