Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
torgen, det regnade icke mer, men luften kändes
fuktig och kall och disig, och genom dimman lyste
Jakobs urtavla som en måne ur Fliegende Blätter.
Man hade svårt att skiljas och drev ett stycke ned
åt stråkvägen förbi operan. Från Lagerlunden kommo
skalder och tidningsmurvlar, och Martin betraktade
dem med vördnad och undrade, om det någonsin
skulle förunnas honom att bli som en av dem.
Studentmössorna lyste vita i natten, det kom nattfjärilar
fladdrande från höger och vänster och smögo sina
armar under de unga männens och frestade dem
med löften om livets högsta lycka, och under
muntert glam och oskyldigt skämt följdes man åt ner
i Karl XII: s torg, ty Josef Marin hade fått för
sig, att han måste profetera för Karl XII. Men
medan han profeterade, tog Gabel den vackraste
flickan om livet och började en vals med henne kring
statyn, Moberg följde exemplet och trådde dansen
med en åldrig bachantinna, och Martin stod med
klappande hjärta och stirrade på en liten blek olycka
med ögon som svarta kol och undrade, om han
skulle våga närma sig henne, men medan han
undrade, lade Planius armen om hennes liv och
skumpade i väg, och Martin stod ensam och såg dem
virvla om i dimman, par om par. Men över söder
började morgonbrisen redan lätta på dimmorna,
över strömmen drevos de fram som vit rök, och
korset på Katarinas kupol brann likt morgonstjärnan
i den första gryningsstrimman.
En polis skymtade fram nere på kajen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
