Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
hjalmar söderberg
och då blir du så glad. Och så skrattar du åt
alltihop, och så dör du. Och sen så var det ingenting
mer. Kom nu, barn, så går vi in och tar en kopp te
och en smörgås.
Hon reste sig.
Hon gick före med Fredrik Vellingk.
Han sade:
— Så styggt du skämtade nyss. .
Karl och Elsa stodo kvar på stranden.
Hon höll hans högra hand mellan bägge sina
händer och såg in i hans ögon. Och hon log då hon
sade:
— Säg, Karl, skall det gå så för oss som faster
Olga sade?
Han kysste henne och log. Det hade inte gjort det
ringaste intryck på honom, alltsammans. Han
mindes knappt vad det var hon hade sagt. Han hade
bara hela tiden stått och tänkt: Gumman är söt.
Hon måste ha sett bra ut i sin ungdom.
Nu tänkte han på helt annat. Han stod och såg
ut över det stora glittrande vattnet. Dimman lättade,
och Visingsö steg upp ur vattnet. Den syntes helt
nära. Månsilvret glimrade i ekarnas kronor.
Och han tänkte:
— Detta är Vättern. Och där är Visingsö, och
d ä r är Omberg. Och här runt omkring är Sverige.
Sverige.
Hon frågade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
