Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den brinnande staden
105
bytta framför den. Han anser kakelugnen och
platsen framför den som det viktigaste och förnämsta
i rummet.
Fadern nickar och skrattar åt honom över kanten
på sin tidning. Och gossen skrattar igen,
storskrattar hejdlöst. Han är i den ålder, då skrattet ännu
blott är en yttring av glädje, icke av sinne för det
lustiga. Då han häromkvällen stod i fönstret och
storskrattade åt månen, var det inte emedan han
fann månen lustig utan emedan den gjorde honom
glädje med sitt runda, blanka ansikte.
När han skrattat ut, stiger han med knäna upp
på en stol och pekar på en av tavlorna på väggen:
— Och så drömde i ag allra mest om den tavlan,
säger han.
Tavlan är en fotografi efter en gammal
holländare : "En brinnande stad."
-— Nå, vad drömde du då? frågar fadern.
— Det vet jag inte.
—- Å, tänk efter!
. — Jo, jag drömde att det brann och att jag
klappade en hund.
:— Men annars brukar du ju vara rädd för
hundar ?
— Ja, men på tavlor törs jag ändå klappa
hundar lite vackert.
Och han skrattar och hoppar och dansar.
Så kommer han fram till fadern och säger:
• — Snälla pappa, ta ner tavlan. Jag vill att pappa
skall visa mig tavlan igen som i går.
Tavlan är en nykomling i rummet; den hade an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
