Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid gröna lampan 213
han har förkylt sig? Men i slottet går allt det där
lika bra, med eller utan modern. Skötseln blir i
vart fall densamma, och efter nyaste
barnläkar-modet. Modern kan undvaras. Barnet märker ingen
stor förändring i sitt dagliga liv, om hon försvinner,
och glömmer henne snart. Och sedan uppfostran . . .
Där märker hon snart, att hon har nästan minst av
alla att säga. Hennes barn tillhöra inte henne,
knappast ens hennes man: de tillhöra staten, konungen,
husets chef. Och om hon då är en fullständigt
konventionell natur, så att hon passar in i
undervisningsplanen, så kan hon nog bevara ett visst
inflytande, men eljes skjuts hon alldeles åt sidan.
— Ja, kära Karl, det där är gott och väl, och om
det som du säger är riktigt, så bevisar det bara att
barnen i värsta fall kunna reda sig utan modern
— men jag frågar: vad skall man säga om en mor,
som reder sig lika bra utan sina barn?
— Det vet du ju inte om hon gör, Henriette.
Det står ju i tidningarna att hon längtar efter dem,
och jag vet inte varför det inte skulle vara sant.
Men för att komma ur ett lidande händer det ju
ibland att man måste dra över sig ett annat. Och
jag vill mena att man har rätt att välja — att själv
bedöma, vilketdera man tror sig någorlunda kunna,
bära. Och om valet inte blir detsamma som du före-
k
ställer dig att du själv skulle ha gjort i en liknande
situation, så kan det ju möjligtvis ändå vara det
rätta för henne.
— Jag orkar inte mera, sade fröken Henriette.
Men jag har rätt i alla fall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
