Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kysste henne, en lätt och oskyldig kyss. I detsamma
var det någon som ropade henne, hon ryckte till,
gjorde sig lös och sprang sin väg, sprang på lätta
fötter nedåt genom skogen.
Då jag hann upp henne var hon redan bland
de andra, jag kunde bara trycka hennes hand i
tysthet, och hon tryckte min tillbaka. Därnere på
ängen gick dansen ännu kring majstången, pigor
och drängar och herrskapsfolkets ungdom om
varandra, som det brukas den enda natten på året.
Jag förde henne i dansen på nytt, en vild och yr
dans blev det; det var redan full dager, men med
midsommarnattens häxeri ännu kvar i luften, hela
jorden dansade under oss, och de andra paren
susade förbi än högt över oss, än långt nedanför,
allt gick upp och ner och runt omkring. Så kommo
vi till sist ut ur de dansandes virvel, vi vågade
icke se på varandra men smögo oss bort tillsammans
utan ett ord, bakom en syrenhäck. Där kysste
jag henne åter. Men det var något annat nu, hennes
huvud låg tillbakalutat mot min arm, hon slöt
ögonen, och hennes mun blev ett levande väsen
under min kyss. Jag tryckte min hand mot hennes
bröst, och jag kände hennes hand lägga sig över
min — kanske var det hennes mening att värja sig,
att föra undan min hand, men i verkligheten tryckte
hon den blott hårdare mot sitt bröst. Men under
tiden steg det ett skimmer över hennes ansikte,
först svagt, sedan starkare, till sist som ett
våldsamt eldsken, hon öppnade ögonen men måste sluta
dem på nytt, bländad, och när vi så äntligen hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
