Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och mina läppar hade kanske rört sig med tankarna,
jag hade kanske mumlat något för mig själv utan
att veta det ... Jag såg henne för mig, henne som
jag ständigt tänker på. Jag såg henne gå av och
an i skymningen på en tom gata och vänta på
någon som icke kom. Och jag mumlade för mig
själv: — Kära, det här är ditt eget. Det här måste
du gå igenom själv. Här kan jag inte hjälpa dig,
och om jag också kunde så ville jag inte. Här
måste du vara stark. Och jag tänkte vidare: Det
är gott att du är fri och din egen nu. Så kommer
du lättare igenom det.
— Nej, Glas, det här går inte längre, sade
Markel bekymrad. Hur länge tänker du att vi skall
sitta här utan en droppe whisky?
Jag ringde på kyparen och beställde whisky och
ett par filtar, ty det började bli kallt. Recke bröt
upp med sitt sällskap och passerade vårt bord utan
att se oss. Han såg över huvud taget ingenting.
Han gick med den snörräta gången hos en man som
tagit fast sikte på ett mål. En stol stod litet i
vägen, han såg den inte och stötte omkull den.
Det hade blivit tomt omkring oss. Det susade
höstligt i träden. Skymningen grånade och tätnade.
Och draperade i våra filtar som i röda mantlar
sutto vi länge kvar och talade om både låga och
upphöjda ting, och Markel sade saker som voro
alltför sanna att kunna fästas med skrifttecken på
ett papper, och som jag har glömt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
