Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
53
GERTRUD.
Jag ber dig, Erland. Ber dig. Som om jag bad
för mitt liv. Gå inte!
JANSSON.
Ä, kära. Jag lever som jag kan och måste leva.
Finns ingen bot för det. Jag har det i blodet. Far
min var en fyllbult.
Och om jag lovar dig att stanna hemma i kväll,
så — håller jag ändå inte mitt löfte. När kvällen
kommer.
GERTRUD
med trött blick.
Ja, ja. Så är det ju bättre att du ingenting lovar.
JANSSON.
Jag har haft ett svårt liv, Gertrud — så långt
jag kan minnas. Fick sörja för mig själv från det
jag var femton, sexton år. Så gott som. Gud vet
hur det har gott till, att jag kunnat klara mig.
Mitt liv har varit arbete och umbäranden. Och
ibland -— svält. Så måste jag ju ta skadan igen,
när jag kan få. Och leva litet rackare.
För det är skönt att leva rackare, det kan inte
hjälpas.
GERTRUD
går tigande av och an med blicken i marken.
JANSSON.
Och så i morgon igen!
Muntert.
Jag ser inte något slut på orgierna. Gabriel Lid-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
