Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
85
LIDMAN.
Nej, naturligtvis. Och det är inte det. Kort
sagt, jag tycker inte om honom.
Lågt.
Han . .. skryter
Gertrud ser ångestfullt frågande på honom.
Han skryter. Med sina framgångar. Hos
kvinnorna.
GERTRUD
blek, försöker småle.
Ja, det är ju inte så vackert.
LIDMAN
lågt, med tonvikt på varje ord.
Där — i detta sällskap av underjordiska kvinnor
och halvdruckna män — satt han, själv drucken,
och talade — högt — för alla — om sin senaste
erövring.
Och han nämnde hennes namn.
GERTRUD
reser sig ur soffan och stirrar stelt på Lidman. All färg
är borta ur hennes ansikte.
LIDMAN
knappt hörbart.
Hennes älskade namn.
Gertrud sjunker långsamt ned i soffan igen. Blir
sittande och ser framför sig med ett ansikte utan uttryck,
som en mask.
Lidman går uppåt fonden. Går ned till Gertrud igen
och stryker henne sakta över håret.
LIDMAN.
Gertrud. Var det mycket illa av mig att säga
dig detta?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
