Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järnåldern (Från midten af det första årtusendet före till midten af det elfte århundradet efter Kristi födelse.) - II. Den romerska järnåldern. (Från vår tideräknings början till omkring år 400.) - 3. Handel. - Samfärdsel. - Fartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANDEL. — SAMFÄRDSEL. — FARTYG. 165
oss, som sett en liknande inrättning öka den fruktansvärda kraften
hos vår tids krigsfartyg. Vi torde äfven böra fästa
uppmärksamheten därpå, att flera af de å hällristningarna afbildade fartygen från
bronsåldern hafva en från förstäfven utskjutande spets, som synes hafva
en icke ringa likhet med »baggen» å furubåten från Nydam.
På detta ställe lär man dessutom hafva funnit lämningar af två
andra fartyg af samma slag samt ett järnankare; men närmare
underrättelser om dem saknas. I de andra på fornsaker från järnåldern rika
mossarna i Danmark har man icke påträffat fartyg liknande dem vi nu
beskrifvit, troligen därför, att dessa mossar i forntiden icke stått i
förbindelse mcd hafvet, under det att Nydams mosse är inre delen af en
gammal hafsvik. I Vimose på Fyen har man dock, bland en mängd
fornsaker från den äldre järnåldern, uppgräft två af klufna och
urholkade trädstammar bildade ekstockar.
I en torfmosse nära Fiholm i 1f
Västmanland har man för några år Af
sedan jämte en järnyxa funnit styc- 17
ken af en båt, som mycket liknat de
vid Nydam anträffade och hvaraf
nagra lämningar nu förvaras i
Nationalmuseum. Bordplankorna hafva
varit bundna fast vid spanten,
såsom stumpar af bastrep visa, hvilka 191. Ändan af bottenplankan till ett
ännu sitta kvar i de genomborrade, Jartyg af furu. Slesvig.
ur samma stycke som bordplankan
uthuggna klossarna, hvilka alldeles likna dem, som ses å fig. 190.
Emedan samma egendomliga inrättning, såsom vi af det följande få se,
äfven under hednatidens sista del begagnats, är det emellertid svårt
att afgöra, huruvida det vid Fiholm funna fartyget är ett minne från
den äldre eller den yngre delen af järnåldern.
I Nationalmuseum förvaras äfven en märklig, från Häggeby kyrka
i Uppland kommen sten, å hvilkens ena sida man ser en med 12 (par)
åror rodd båt, som i hög grad liknar de fartyg vi nu beskrifvit. Den
är tydligen spetsig i båda ändar och har mycket höga stäfvar; den för
icke segel utan framdrifves endast med rodd; årornas antal är nästan
lika stort som på ekbåten från Nydam, och styret, hvilket föga skiljer
sig från en åra, sitter på ena sidan, tydligen den vänstra (fig. 192).
Häggebystenens ristning är efter all sannolikhet endast föga yngre än
nydamsbåten.
Vi böra slutligen fästa uppmärksamheten på den stora likhet, som
finnes mellan de under den äldre järnåldern i södra Skandinavien
begagnade fartygen och de förträffliga batar, som ännu i dag begagnas
på kusten af Norge, i synnerhet i Nordlanden. Äfven
nordlandsbåten» är lång, smal och spetsig i båda ändar; årtullarna äro utefter
hela norska kusten norr om Lister alldeles lika dem å fig. 190. Ek-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
