- Project Runeberg -  Sveriges historia intill tjugonde seklet / 2. Medeltiden /
22

(1903-1910) [MARC] With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22 MEDELTIDEN.

frankiska riket, mynt präglade i England, mynt af arabiskt ursprung,
hvilka från Östersjöns östra stränder kommit till Björkö. Om stadens
utseende hafva de under flera år med största sorgfällighet utförda
undersökningarna dess värre icke lämnat några upplysningar. Väl hafva
i den svarta jorden antydningar funnits om husens byggnadssätt, men
huru många hus funnos å hvar tomt — antagligen flera efter bruket
i Norden — och voro tomterna ordnade i rad efter gator?

I gryningen af den historiska tiden befann sig staden ännu i ett
blomstrande tillstånd, men den upphörde snart att finnas till. År 936
fanns den ännu, men ej lång tid därefter måste undergångens tid
hafva kommit. Såsom jag längre fram får tillfälle att visa, aflöstes
den tid, då Sverige, i främsta rummet Gottland, öfversvämmades af
arabiska mynt, af en annan, då mynten i våra rika fynd i stort antal
och till sist så godt som uteslutande voro af västerländskt ursprung,
angelsaxiska, tyska o. s. v. Af de västerländska mynt, som äro
karakteristiska för dessa yngre myntskatter, är intet enda funnet pa
Björkö, hvars tid således var förbi, när dessa mynt började införas i
vårt land. På ett berg vid sidan af Björköstaden fanns ett fäste, en
ringmur bildad af grofva kullerstenar utan dem förbindande murbruk.
Sådana ringmurar förekomma i stort antal på bergshöjder i vårt land.
De voro tillflyktsorter vid de tillfällen, då fienden härjade bygden.
Antagligen ökades murens försvarskraft genom å denna hopade bråtar
af fällda träd.

Uppland var af gammalt deladt i trenne delar, kallade Attunda-,
Tiunda- och Fjädrundaland, de åtta, de tio och de fyra hundarenas
land, men utvecklingen inom de tre landen hade vid den tid, då
historiens ljus sprider sig öfver våra förhållanden, framkallat ändringar
med afseende på hundarena, så att deras antal icke väl stämmer öfverens
med de tre s. k. folklandens namn. Hundare inom de tre landskapen
kring Mälaren svarade mot härad i Götaland. Men inom
kustområdet, som kallades Roden och sträckte sig från och med
Svartsjölandet efter Mälaren och sedan efter Östersjön till Upplands nordligaste
del och till Gästrikland, förekomma skeppslag, i vissa fall kallade
tingslag.

Om vid den begynnande historiska tiden Björkö hade en
framstående betydelse som handelsort, var Uppsala, d. v. s. hvad vi nu
kalla Gamla Uppsala, af annan orsak af högsta betydelse. Där
fanns Sveriges förnämsta åt hedniska gudar uppförda tempel, och
där fanns ock en stad, som måste hafva varit betydande, att döma
efter de många grafkullar, som funnos där bevarade i början af
1700-talet. Nu är deras antal jämförelsevis ringa. Staden var belägen vid
den å, som kallades Föresån men hvars namn i följd af inflytande
från de isländska sagornas namnform nu kallas Fyris. Vid åns
mynning, den tiden kallad aros, d. v. s. ånynningen, uppstod en
stadsanläggning, som kallades Aros, och mot slutet af 1200-talet flyttades

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 3 13:56:27 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shtjugonde/2/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free