Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INLEDNING. 35
hvart hundare stod en domare. Hundarena voro fördelade på tre
tredingar, men öfver det hela stod en landsdomare, hvilken höll ting
vid Roma, midt inne på ön — Gutnalthing. Efter tredingarna rättade
sig under medeltiden den kyrkliga indelningen; i spetsen för hvar
kyrklig treding stod då en prost. Prostarne och domarne — tidigare
helt visst endast domarne — utgjorde landets styrelse. Någon kunglig
ämbetsman fanns icke på ön. Gutalagen är bevarad.
Som betalningsmedel gällde under den hedna tiden och under början
af medeltiden ädla metaller, dels tackor och spirallagda ringar af
guld och silfver, hvilka ofta styckades; de användes hela eller i
stycken efter deras vikt som betalningsmedel. Äfven smycken styckades
helt obarmhärtigt utan hänsyn till det å dem nedlagda, ofta ganska
fina arbetet; bitarna hade då endast metallens värde och användes som
betalningsmedel. Vidare hade man främmande mynt, vid gränsen
mellan den hedna tiden och medeltiden så godt som uteslutande endast
af silfver. Jag har nyss omtalat de arabiska myntskatterna. I början
äro de fullt rena, om vi undantaga en sparsam inblandning af
bysantinska silfvermynt. Vi kunna med skäl undra däröfver, att icke flera
bysantinska mynt hittas i vår jord, då många svenskar togo tjänst bland
väringarne i Konstantinopel och då de folk, som den tiden bodde i det
nuvarande Ryssland, stodo i så liflig beröring med det bysantinska
riket. Men så uppenbara sig i våra fynd jämte de arabiska mynten
enstaka västerländska, angelsaxiska och tyska, dessa senare tilltaga i
antal, och till sist utgöra de så godt som hela skatten, allenast med
enstaka inblandade österländska mynt. Vid hvilken tid denna
omskiftning förekom skall jag i det följande framhålla. Otaliga
västerländska mynt hafva hittats på Gottland — liksom i mindre skala på
Öland och det svenska fastlandet —, men huru kommo dessa till
Gottland, som låg öppet för den österländska handeln men låg så långt
ifrån England och de viktigaste myntstäderna i Tyskland? Inom
världshandeln i norra Europa hade tydligen de västerländska mynten kommit
i omlopp tillsammans med de österländska — arabiska myntskatter och
myntskatter med bidrag från öster och väster träffas äfven i länderna
söder om Östersjön —, att så stora massor af västerländska mynt hittats
och ännu hittas på Gottland, kan icke bero på annat än att Gottland
under den österländska importens tid vunnit så stor betydelse i
handelshänseende, att småningom afven de västerländska mynten funno sin
väg dit. Att de västerländska mynten hittas i stort antal så godt
som öfverallt på Gottland vittnar därom, att välmågan å landsbygden
fortfarande var stor.
Men så uppstod staden Visby. Namnet angifver, att på stället
funnits en hednisk kultplats (vi). Därmed uppstod en tvist mellan
skilda intressen. Tidigare hade hela Gottland varit rikt och
underhållit lifliga förbindelser med utlandet. Nu började Visby utveckla sig,
dess borgare ville också blifva rika, de ville uttränga landtbefolkningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
