- Project Runeberg -  Sveriges historia intill tjugonde seklet / 2. Medeltiden /
43

(1903-1910) [MARC] With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INLEDNING. 43

drag är ock värdt att framhållas: vi kunna i kyrkorna se, huruledes i
Visby en stor skillnad fanns mellan hög och rik å ena sidan, ringa
och fattig å den andra. Förnämligare personer skaffade sig i kyrkorna
särskildt kapell, hvari de, afskilda från menige man, kunde deltaga i
gudstjänsten. Sådana funnos i tornen med vid öppning mot kyrkan
eller i en öfre våning vid sidan af koret, ja i Helgeandskyrkan var
åttkantshusets öfre våning tydligen reserverad för förnämligare. Ännu
ett drag må nämnas: inom värnet af den mäktiga stadsmuren fann
man det nödigt att uppföra kyrkornas torn så, att de kunde tjäna som
försvarsverk — som skydd i sista stund, när fienden kommit innanför
muren? eller som värn under de strider, som helt visst allt emellanåt
uppstodo inne i staden? Sådana inbördes strider voro under medeltiden
vanliga såväl å land som i stad. I
Visby måste strider uppkomma redan
däraf, att i staden funnos tvenne
element, hvilkas intressen helt visst ofta
voro skiljaktiga, det gutniska och det

tyska. J

Vi hafva hittills ägnat vår
uppmärksamhet åt tvenne skeden i
Gottlands utvecklingshistoria, det då
Gottland var det hufvudsakliga och det
då Visbys storhet växte på bekostnad
af landsbygdens. Men det kom ett
tredje skede, det för landet
betänkligaste och äfven betänkligt för staden,
det, då invid den södra stadsmuren,
åt hafvet till, uppfördes det starka
fästet Visborg, anlagdt i början af
1400-talet. När detta hade kommit
till stånd, då kunde man på Gottland
hafva skäl att instämma i det i en
svensk lagbok inskrifna yttrandet »när våld går framför rätt, då är
det bättre att vara herre än tjänare (knekt)».

Gottland var af gammalt rikt och måste därför ofta hafva varit
utsatt för anfall. Oenigheter torde ej heller hafva saknats mellan de
olika bygderna. Redan under heden tid uppförde man här och där
borgar af primitiv art — liksom å det svenska fastlandet och å Öland.
Väldigast af dem är den å östra kusten belägna Torsburgen. Men äfven
under kristen tid voro hemsökelserna talrika. Här liksom annanstädes
gestaltades kyrkotornen så, att de kunde tjäna som försvarsverk. Men på
Gottland fanns äfven ibland vid sidan af kyrkan en särskild byggnad,
afsedd uteslutande för försvaret, en s. k. kastal. En sådan är här återgifven,
fig. 28. På öns västra sida anlades år 1366 invid Klintehamn ett fäste,
som kallades Klinteholm eller Landskrona, men det blef snart förstördt.

26. Hängtorn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 3 13:56:27 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shtjugonde/2/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free