Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens första skede intill konung Albrekts fall - I. Från kristendomens införande till konung Erik III:s död 830-1250 - 3. En Sveriges stormaktstid. Erik Segersäll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN SVERIGES STORMAKTSTID. ERIK SEGERSÄLL. 69
En fjärde runsten förekommer i Sjörups socken i södra Skåne.
Å den läses: Sakse satte denna sten efter sin kamrat Åsbjörn, Tokes
broder.
Han flydde ej
vid Uppsala
men vog [kämpade],
medan han vapen hade.
Det är ett tydligt språk dessa stenar tala: en allmän skam öfver
neslig flykt men åtminstone ett glänsande undantag för en liten flock.
Efter Styrbjörn blef dansken Sigvalde jarl höfding på Jomsborg.
Det var ingen lätt uppgift för en svensk konung att den tiden, då
icke blott konungar utan äfven enskilda personer, dessa i stort antal,
gingo i härfärd, värja sitt vidsträckta land med långa kuststräckor
och med en inre samfärdsel, som var behäftad med stora svårigheter.
Den danske konungen Harald Gormsson, kallad Blåtand, hade tillvällat
H
31. Sten, som talar om slaget på Fyrisvallarna.
sig herraväldet öfver Norge, men mot honom reste sig den i
Trondhjemstrakten mycket betydande Håkan jarl och ryckte Norge undan
det danska herradömet. Han säges hafva angripit icke blott Danmark,
hvartill han hade anledning, utan äfven Sverige, hvartill anledning,
savidt vi nu kunna förstå, alldeles saknades. Enligt berättelsen i
sagorna om de norska konungarne, hvilken stadfästes af med händelsen
samtida visor, seglade Håkan jarl in i Östersjön, steg i land
någonstädes å kusten, lämnade där sina skepp, tägade genom Småland och
Västergötland, stridde under färden med Ottar, jarl öfver Götaland, och
kom omsider till det norska området Viken. Färden måste hafva varit
ytterligt besvärlig redan genom naturförhållandena, kanske mindre
genom människors motstånd, ty härtåget kom antagligen öfver bygderna
alldeles oväntadt. Att Ottar skulle varit jarl öfver hela Götaland,
däri inräknadt Småland, synes mindre troligt. Vi kunna ju icke
begära, att islänningarne skulle känna de svenska förhållandena lika väl
som de norska. Detta härtåg företogs år 976. Om Erik, sedermera
kallad den segersälle, redan då styrde landet, vill jag lämna osagdt.
Gissningar kunna väl uppställas, men svårligen är visshet att vinna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
