Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens första skede intill konung Albrekts fall - I. Från kristendomens införande till konung Erik III:s död 830-1250 - 4. Olof Skottkonung och hans söner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90 MEDELTIDENS FÖRSTA SKEDE INTILL KONUNG ALBREKTS FALL.
drog därefter att gå sina egna vägar. Var han till börden engelsman,
är det ej svårt att förstå, att han var mindre sympatiskt stämd mot
den ärkebiskopsstol, från hvilken man ville i kyrkligt hänseende härska
öfver Norden. I Rom sökte han vinna biskoplig värdighet men
misslyckades, sedermera skall han hafva blifvit ordinerad till biskop i
det från Sverige och från Bremen fjärran liggande Polen. Han infann
sig därefter i Sverige och vann stort insteg hos konung Emund. Den
mot denne riktade beskyllningen att hafva varit en ljum kristen
beror uppenbarligen därpå, att han höll på Åsmund, hvilken påstod,
att den svenska kyrkan icke hade något att göra med den bremenska.
Denna opposition ledde emellertid icke till något resultat. Vid pass
år 1060 sändes från Bremen Adalvard att intaga biskopsstolen i Skara,
och han säges hafva varit verksam för kristendomens utbredande inom
Värmland.
Den till Gutalagen fogade berättelsen om Gottlands och gutarnes
tidigaste förhållanden uppgifver, att på denna ö begyntes
omvändelseverket af den norske konungen Olof Haraldsson, när han under flykten
från Norge till Gårdarike för en tid sökt fristad på ön. För öfrigt
framhålles, att gutarne under den lifliga samfärdseln med utlandet
haft ymnigt tillfälle att lära känna kristendom och kristna seder. En
Botajr i Akebäck byggde en kyrka, tydligen af trä, ty den brändes
af hedningarne. Botajr tappade därför ej modet, han gick ännu längre,
ty han byggde en ny kyrka å den af gammalt heliga plats, å
hvilken småningom staden Visby uppstod. Man ville bränna äfven
denna kyrka, men då förklarade Botajr, tydligen en ifrig kristen, att
då finge de bränna äfven honom i hans kyrka. Hans svärfader, den
genom rikedom och visdom mycket betydande Likajr, då ännu hedning,
trädde för skyldskapens skull emellan, och kyrkan fick stå. Den säges
hafva varit vigd till heder åt alla helgon och anlagd på den plats,
där sedermera en kyrka byggdes, vigd åt aposteln Petrus. Likajr
öfvergick därefter till den nya tron och byggde den första kyrkan
inom öns norra treding. Äfven denna var väl uppförd af trä men
torde hafva varit den första träkyrka på Gottland, som, när anspråken
på kyrkornas varaktighet och rikare utstyrsel hade stigit, ersattes af
en kyrka af sten, ty denna kyrka kallades därefter Stenkyrka, gaf
således namn åt socknen, då eljest kyrkan fick namn efter de ägor, å
hvilka den var uppförd. Därefter byggdes i den mellersta tredingen
Atlingbo kyrka och i den södra Fardhems. Gutasagan lägger stor vikt
därvid, att gutarne frivilligt, alls icke i följd af något ivång. antagit
kristendomen. I följd af det på ön rådande välståndet uppfördes åÄn
ena kyrkan efter den andra.
Äfven konung Anund präglade mynt i Sigtuna. Deras vikt, något
växlande, svarar ungefär mot hälften af vikten i OÖlof Skottkonungs
mynt. Konung Anund synes således inom Svealand hafva infört
räkningen åtta penningar på örtugen, hvilken inom detta område och till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
