Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Medeltidens första skede intill konung Albrekts fall
- I. Från kristendomens införande till konung Erik III:s död 830-1250
- 5. Den Stenkelska konungaätten
- 6. Sverkerska och Erikska ätterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102 MEDELTIDENS FÖRSTA SKEDE INTILL KONUNG ALBREKTS FALL.
genom sin storhet vida öfverträffar alla de mänskliga förnimmelserna
och begärens trångmål. De skulle vinnlägga sig om att orubbligt
uppehålla den inbördes kärleken och endräkten, gifva kyrkorna heder.
de fattiga och bedröfvade medlidande, prästerna, framför allt biskoparne,
sonlig vördnad och lydnad samt gifva och pålägga hela riket att gifva
tionde till de andliges, kyrkornas och de fattigas bruk. Ingen borde
finna det tungt att för den bättre delen, d. v. s. för själen, som alltid
skall lefva, gifva åt Gud tionde, då det hos flera folk är lag, att man
för kroppen, som är underkastad döden, skall gifva makan tredjedelen
af sin egendom.
-* *
*
Ehuru det icke framgår ur de knappa svenska källorna, ma här
framhållas, att i Danmark och Norge, helt visst därför äfven i Sverige,
började i striderna rytteriet vinna en vida större användning än förr.
Att göra krigstjänst till häst var icke hvar mans sak, ty utrustningen
blef dyrbar. Som rytteriet verkade hastigare och kraftigare, fick
detta, om än fåtaligare, större anseende än fotfolket. Ett nytt led
i den utveckling, som ledde till genomförande af en bestämd delning i
stånd med företrädesrättigheter för vissa på andras bekostnad.
6.
Sverkerska och Erikska ätterna.
Åter sluter sig töcken öfver de svenska förhållandena. Ragnvald
tillträdde aldrig konungadömet, Magnus Nilsson synes aldrig hafva
utöfvat det. Historisk visshet få vi ej, förrän vi som konung möta Sverker I.
Hans namn* är icke vanligt i Sverige. Hvad hans fader hette är ej
fullt klart; hvilka i öfrigt hans förfäder voro, hurudant hans tidigare
lif hade gestaltat sig, huru det kom sig, att när östgötarne hade trängt
sig fram till rätten att uppsätta en konung, just han blef vald, hvilket
år han nådde denna höga värdighet — om allt detta veta vi intet,
eller åtminstone intet fullt säkert.
Den period, hvilken han inleder — med en längd af vid pass 120
år —, var icke fattig på oro och kamp, men den var ock rik pa
utveckling.
Oro rådde under samma tid i Danmark och Norge. Efter slaget vid
Fotevik dröjde det icke länge, innan konung Nils fick en våldsam död.
Något senare styckades Danmark mellan tre medlemmar af
konungaätten, Sven, kallad Grate, och dennes kusiner Knut (son af den nyss
nämnde Magnus Nilsson) och Valdemar, son af hertig Knut Lavard;
* Efter nutidens skrifsätt skulle han heta Sverke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Feb 3 13:56:27 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/shtjugonde/2/0112.html
