Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens första skede intill konung Albrekts fall - II. Folkungaättens tid 1250-1389 - 7. Birger II jarl, Valdemar och Magnus I. 1250-1290
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIRGER II JARL. VALDEMAR OCH MAGNUS I. 1250—1290. 145
rädiskt och trolöst. Men de historiska anteckningarna från denna tid
innehålla icke några sådana beskyllningar, och Magnus’ eftermäle i dessa
anteckningar är mycket godt, och det anseende han efter stridernas
slut åtnjöt var mycket stort, äfven i utlandet. I detta framställdes
stundom i bild »nio stormän». Enligt en uppgift, som kommit mig till
del, skall å ett ställe bland de nio stormännen hafva förekommit
konung Magnus af Sverige. Dess värre kunde icke min sagesman
påminna sig, hvar han hade sett hans bild.
Konung Magnus hade fullständigt i sig upptagit det för denna tid
i utlandet utbildade väsendet — vi kunna ju kalla det för
riddarväsendet, ehuru detta endast var en framskjuten del däraf —, och som
han riktade sin uppmärksamhet icke blott på det egna landet utan
ock på utlandet, var han angelägen att kring sig samla äfven
framstående utlänningar.
Obestridd härskare öfver Sverige, efter hvarjehanda svårigheter,
ville konung Magnus sörja för framtidens ro. Är 1280 föddes hans
förste son, som efter den store farfadern erhöll namnet Birger. År
1281 lät han sin gemål krönas i Söderköping — det är första gången
en drottnings kröning omtalas i vår historia —; vid festen torde
oförsiktigheter hafva blifvit begångna, ty staden brann ned. År 1284
valdes den fyraårige Birger till sin faders efterträdare, och hans ännu
yngre broder Erik förklarades vara Sveriges hertig. Samtidigt blef
konungens yngste broder Bengt hertig öfver Finland — detta innebar
ett upplifvande af den gamla tidens sed att tillsätta jarlar i hotade
gränslandskap. Någon af Bengt såsom hertig utöfvad verksamhet inom
Finland uppenbarar sig icke i tidens urkunder, men helt visst erhöll
han därifrån de inkomster, som annars skulle hafva tillkommit konungen.
Bengt blef för öfrigt två år senare biskop i Linköping och afled året
efter Magnus’ död. Konung Magnus gick så långt i förtänksamhet, att
han aftalade med änkedrottning Agnes i Danmark gifte mellan den
späde sonen Birger och hennes dotter Margareta samt (år 1288) mellan
hans dotter Ingeborg och den då ännu unge konung Erik Menved
i Danmark. Varnad af egen erfarenhet, höll konung Magnus på
sammanhållighet med Danmark, trots hans förbindelser med de
holsteinska grefvarne. Politiken spelade den tiden — liksom senare —
en stor roll med afseende på furstliga äktenskap.
Under några år hade stor oenighet rådt mellan Norge och de tyska
städerna vid Östersjön. År 1285 utsågs konung Magnus till
skiljedomare, och han afsade sin dom i Kaluar den 31 öktaher. samma år;
denna dom blef därefter bestämmande för förhållandet mellan
hansestäderna och Norge.
Det är redan framhållet, att Gottland intog en undantagsställning,
det var icke ett svenskt landskap utan ett lydland under Sveriges
konung. Förhållandena blefvo ytterligare invecklade genom den tyska
invandringen i Visby och stadens förhallande till de tyska städerna på
Sveriges historia. II. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
