Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens första skede intill konung Albrekts fall - II. Folkungaättens tid 1250-1389 - 16. Konung Albrekts sista tid. 1371-1389
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304 MEDELTIDENS FÖRSTA SKEDE INTILL KONUNG ALBREKTS FALL.
bolisk-heraldisk betydelse, är dels konung Magnus I:s af tre kronor
omgifna vapensköld (fig. 126) samt konung Magnus IlI:s mynt med tre
kronor grupperade kring en bokstaf eller en bild (fig. 206—209). Därest
icke de tre kronorna hade haft någon särskild betydelse, låt vara att
vi nu icke kunna utreda den, hade helt visst icke konung Albrekt fått
tre kronor in i sitt svenska vapen.
För fullgörande af mindre affärer präglades fortfarande brakteater
(fig. 285—289). Sådana förekomma i jordfynden tillsammans med konung
Albrekts tvåsidiga mynt men synas hafva präglats fortfarande under
loppet af 1400-talet. Sådana voro i omlopp åtminstone ännu i början
af konung Gustaf I:s tid.
286. 287. 2
K. Albrekts och senare svenska konungars brakteater.
Under denna tid sökte man äfven, hvilket obestridligen var ett
framsteg, att låta de gamla, i olika delar af landet skiljaktiga måtten
aflösas af ett riksmått. Men detta vållade gensägelse, så mycket höll man
ännu på den gamla bygdesplittringen. Bönderna i Östergötland läto
genom landskapets höfvitsman herr Erik Karlsson — tidigare var
lagmannen landskapets höfvitsman — anmäla, att det nya spannemåttet,
som hade blifvit påbjudet, var »till stor tunga och till mycken villa»,
hvadan konungen år 1383 medgaf dem att »hafva deras gamla spann
i Guds frid». »Veten det», heter det vidare i brefvet, »mina kära bönder,
att vi vilja mycket hellre lisa eder och förtaga eder gamla tunga, än vi
vilja lägga på er nagon ny; Gud vare med eder allesamman.» Ördalagen
äro vackra, men när man känner förhållandena, förefalla de nästan
ironiska.
Konung Albrekt stod naturligtvis icke i något vänskapligt
förhållande till Norge. där konung Håkan regerade till sin död år 1380.
ej heller till Danmark. Förhallandet var tidtals krigiskt. År 1381
slöto skåningarne ett stillestand med honom, i april 1384 är konung
Albrekt färdig till ett nytt anfall, och Bo Jonsson skulle vara med. Vid
tanken på de farligheter, som ett örlig medför, uppsatte denne under ett
besök i Vadstena sitt testamente. Han öfverlämnade i händelse af sin
död alla sina förläningar och en del af sina gods åt tio personer, hvilka
skulle sköta dem, till dess de betalat all den skuld, i hvilken han rakat
för rikets räkning. Så angelägen var han, att denna hans bestämmelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
