Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens senare skede. Unionstidehvarfvet - II. Unionsstriderna 1435-1470 - 2. Konung Kristofer. 1441-1448
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONUNG KRISTOFER. 443
Danmark. Nu vorden trygg i besittningen af de nordiska rikena och
glömsk af tidigare förbindelser upptog han åtminstone i någon mån
konung Eriks handelspolitik och gaf den 1 juni åt Amsterdams borgare
samma friheter i Norge, som Östersjöns hansestäder åtnjöto.
Det följande året, något före midsommar, hölls ett stort
unionsmöte i Kalmar. Af hvad orsak det hölls och hvad där uträttades, är
numera icke kändt. Allenast af en liten tilldragelse från mötet har
minnet bevarats i en urkund. I Kalmar hade infunnit sig ärkebiskop
Tuve från Lund, hvilken, när han gick genom stadens gator, lät bära
framför sig det på en lång stång fästa ärkebiskopskorset. De svenska
andlige, som deltogo i mötet, sågo häri ett försök å lundaärkebiskopens
sida att upplifva företrädarnes anspråk på primatet öfver Sverige, och
biskoparne Nils König från Linköping, Erik Birgersson från Strängnäs
och Lars Mikaelsson från Växjö
uppsatte en högtidlig protest mot
de för svenska kyrkans
själfständighet menliga slutsatser, som
kunde dragas af den danske
ärkebiskopens beteende, hvilket denne
påstod icke vara gjordt i ond
afsikt utan af fromhet och för att
ära konungen; han skulle gärna
unna uppsalaärkebiskopen, om han
komme ned till Danmark, att där
bära korset framför sig. Striden
om primatet fortsattes och löstes
på det sätt, att de danska
ärkebiskoparne väl fingo behålla titeln
men icke något mera, och påfven 348. Konung Kristofers sekret.
tillade herr Nils Ragvaldssons
efterträdare på Uppsala ärkebiskopsstol, herr Jöns Bengtsson
(oxenstjärna), titeln primas Sveciæ, hvilket denne på svenska återgaf med
Sveriges förste, hvaruti man sedan, med orätt, velat se ett begär hos
den öfvermodige mannen att tillägna sig en världslig furstetitel.
Hansestäderna blefvo allt mindre belåtna med konung Kristofer.
För morbrodern, som från Gottland gjorde handelsfärderna det svåraste
afbräck, lade han inga allvarliga hinder i vägen — det berättas till
och med, att han, då det klagades öfver konung Eriks röfverier, svarat,
att morbrodern bodde på ett sådant skär. att han väl behöfde se sig
om efter inkomster för att kunna bärga sig —, och han inledde
förbindelser med de nordtyska furstarne, hvilka hansestäderna i allmänhet
sågo med misstänksamma blickar. Lüneburgarne sökte han draga i sin
tjänst, och han blef genom gifte befryndad med brandenburgarne. I
september 1445 firades hans bröllop med den fjortonåriga Dorotea, dotter
af markgrefve Johan alkemisten. Man klagade öfver den snålhet, med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
