Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens senare skede. Unionstidehvarfvet - II. Unionsstriderna 1435-1470 - 2. Konung Kristofer. 1441-1448
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
452 MEDELTIDENS SENARE SKEDE. UNIONSTIDEHVARFVET.
sons landslag, på grund af prästerskapets år 1347 afgifna protest,
hvadan man ännu lefde efter den kyrkobalk, som i sinsemellan afvikande
former fanns upptagen i de vid olika tider tillkomna landskapslagarna.
Vid ett biskopsmöte i Söderköping år 1441 beslöts, att man skulle
samla alla de stadgar, som på detta och föregående biskopsmöten
(synoder) hade blifvit antagna, och ärkebiskop Nils Ragvaldsson lät göra
en sammanfattning af de i »Uppsala kyrkoprovins» gällande statut.
Det viktigaste i denna mångsidiga sträfvan att förse landet med
lagar, välmenande och ofta goda, fastän de vid denna tid fingo en allt
starkare aristokratisk prägel, var utarbetandet af den nya
landslagen, som erhöll konungens stadfästelse den 2 maj 1442 (fig. 358).
Att konung Kristofer icke hade det ringaste att skaffa med
tillkomsten af den nya rikslagen, är klart. Dess värre veta vi icke, hvilka
inhemska krafter framkallat den.
Konung Magnus Erikssons landslag hade väl blifvit antagen i
Sverige, men vid dess sida användes åtminstone stundom de äldre
lagarna för de särskilda landskapen. Man kände likväl alltmer behof
af enhet i lagen, men eftersom under de nittio år, som hade förflutit
sedan den förra lagens utfärdande, hvarjehanda ändringar hade befunnits
nödiga, hvilka hade föranledt flera nya förordningar, kunde man icke
nöja sig med den gamla lagen utan beslöt att utgifva den i en något
omarbetad form. De förändringar, som vidtogos. voro icke synnerligen
stora. Dock inflickas i konungsbalkens andra kapitel, när däri heter,
att konungen äger att styra och råda för borgar och land o. s. v., de
icke oviktiga orden: »dock så, att andligt och världsligt frälse njute
sina privilegier och gamla frihet», hvilket ock tillförsäkrades dessa
stånd i konung Kristofers stadfästelsebref. Nytt är äfven stadgandet
(samma balks nionde kapitel), att den, som öfverbevisas om att mot
konungen eller hans råd, en eller flera, tala sådant som går på heder
eller ära, utan att kunna leda det i bevis, skall halshuggas, samt att
den, som mot de nämnda personerna talar smädliga ord, ehuru icke af
ärekränkande art, skall böta den dryga summan af 40 mark eller sitta
en månad i konungens häkte och äta vatten och bröd. Under det
tidigare konungarne förbjödo frälsemännen att genom köp förvärfva
skattejord, så finnes i den nya lagen ett förbud för bönder att köpa mera
skattejord, än de äro fullsuttna på o. s. v. Någon kyrkobalk fanns.
oaktadt prästerskapets önskan att få en omarbetad kyrkolag, ej heller
i konung Kristofers lag, utan måste man fortfarande hålla sig till
landskapslagarnas kyrkobalkar, af hvilka den i Upplandslagen af ar
1296 intagna synes hafva åtnjutit mera anseende än de andra.
Af de stadganden, som ur den äldre landslagen blifvit upptagna i
den nya, är det ett, som särskildt förtjänar uppmärksamhet. Ehuru
under den närmast föregående tiden riksrådet hade, mot lagens bud,
tillvällat sig rätten att välja konung, hvarigenom den gamla valakten
på Mora äng förvandlades till en tom formalitet, återfinna vi i konung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
