Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens senare skede. Unionstidehvarfvet - II. Unionsstriderna 1435-1470 - 3. Karl II:s första regeringstid. 1448-1457
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL II:S FÖRSTA REGERINGSTID. 455
den nye ärkebiskopen, förtviflande om de sinas sak, lämnade allt och
reste till Stäket. Den 20 juni hölls valmötet på den heliga Gertruds
gillestuga, då af sjuttioen afgifna röster icke mindre än sextiotre
tillföllo herr Karl, hvilken genast fördes in i Storkyrkan, hvarest ett
högtidligt Te Deum afsjöngs. Den 28 hyllades han vid Mora, där en sten
med inskrift om hyllningen (fig. 360) lades vid sidan af de äldre. Dagen
därpå kröntes han i Uppsala domkyrka; den 30 vigdes herr Jöns
Bengtsson, som redan hade underkastat sig och blifvit hugnad med en förläning,
till ärkebiskop och satte den 2 juli drottningkronan på fru Katarinas
hufvud. Högtidligheten beledsagades efter tidens sed med riddarslag och
riklig undfägnad, på bekostnad af konungen, som icke ville begagna sig
af landslagens medgifvande att för kröningens skull upptaga en skatt.
361. Konung Karls svenska sigill.» 362. Konung Karls svensk-norska sigill.*
Den nye konungen sände genast några af rikets råd till Norge
för att spörja, om man ej äfven där ville välja honom till konung,
samt till Danmark, där man redan hade inledt underhandlingar med
tyska furstar; konung Karl lofvade att hålla friden mellan de tre
rikena vid makt men fordrade, att den skatt, som under konung Kristofers
tid hade blifvit utförd från Sverige, skulle återställas. I öfrigt riktade
han först och förnämligast sin uppmärksamhet på eröfringen af
Gottland, hvilket visserligen konung Kristofer i sin handfästning hade
tillförsäkrat Sverige, dock utan att göra några allvarliga
bemödanden för löftets förverkligande. I spetsen för den svenska hären,
* Den stora skölden har hjärtsköld och är delad i fyra fält. I hjärtskölden ses
bondeättens vapen, en båt. I den stora sköldens öfre högra och nedre vänstra fält ses det
svenska vapenmärket tre kronor. I de två andra fälten ses lejonet öfver tre snedbjälkar,
de kungliga folkungarnes vapen, hvilket i senare tid blifvit med orätt tolkadt som Göta
rikes vapen.
** I stället för lejonet öfver de tre snedbjälkarna i andra och tredje fälten ses här
lejonet med yxan. Norges vapenbild.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
