- Project Runeberg -  Sveriges historia intill tjugonde seklet / 2. Medeltiden /
545

(1903-1910) [MARC] With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens senare skede. Unionstidehvarfvet - III. Unionsstriderna 1470-1520 - 1. Sten Sture I riksföreståndare. 1470-1497

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STEN STURE I RIKSFÖRESTÅNDARE. 545

smedjegatan i Stockholm, hvilken från och med 1480-talet prydt många
kyrkor med målningar. Bland de nu dessvärre förstörda i Kalmar kyrka
i Uppland, målad år 1485, förekom skölden med tre kronor, hållen af
en riddersman och en bonde. Därbredvid lästes de latinska verserna:

Gentes scitote, quod claret Suecia
vicine sive remote, plebeque militia.

Det är: Veten, I folk, som bon fjärran eller när, att Sverige är härligt
genom sitt ridderskap och sin allmoge.

Så fick den fosterländska rörelsen ett erkännade äfven i kyrkan.

Kort efter 1300-talets midt skedde en ändring i dräkten: de vida,
fotsida kläderna ersattes af tätt åtsittande och korta. Under den äldre
herr Stens tid fann man den snäfva dräkten opraktisk. De delar af
kläderna, som voro mest ägnade att hindra kroppens rörelser, vid
axlarna, armbågarna och knäna, gjordes vidare, hvarefter man i dem
gjorde urskärningar, som fylldes med tyg af olika färg. Liksom man
på 1300-talet klagade öfver de nya moderna, så såg mången vid slutet
af 1400-talet en våda för landet i den nya ändringen. Riksrådet ansåg
då lämpligt att uttala sig mot den nya seden.

* *

De stora ätterna voro vid denna tid på följande sätt representerade.

Herr Sten Sture, till skillnad från den liknämnde senare
riksföreståndaren sedermera ofta kallad »gamle herr Sten», var vid denna tid
den ende kvarlefvande medlemmen af sin släkt. Han lefde i ett
lyckligt men barnlöst äktenskap med den kloka och modiga, för litteratur,
konst och kyrkliga ting varmt nitälskande fru Ingeborg Åkesdotter
(Tott). Bland många hvalfmålningar, på månget kyrkligt kärl ser man
sture- och tottvapnen, som vittna om de frikostiga gifvarnes fromhet.

Herr Stens syster Birgitta var gift med herr Johan Kristersson
(Vasa) till Rydboholm, död 1477. Dennes ätt spelade icke längre samma
framstående roll som under den pommerske Eriks och Karl Knutssons
regeringar. Den orolige men manhaftige herr Erik Karlsson, som var
bosatt i Östergötland, fick ett blodigt slut år 1491. Herr Krister
Johansson (Vasa), konung Gustafs farbroder, deltog under åren 1489—1493 i
rådets förhandlingar och var en tid höfvitsman på Kalmar slott.
Konung Gustafs fader, herr Erik Johansson till Rydboholm, uppträder,
när motståndet begynnes mot hans morbroder herr Sten Sture, på
dennes sida.

De mäktigaste af Tottsläkten, herrar Ivar, Erik och Laurens,
farbröder till herr Stens fru, Ingeborg, äro förut omtalade. Fru Ingeborgs
broder Jörgen deltog som svensk rådsherre i rikets ärenden till och
med år 1486, den andre brodern, Hans, var lagman i Närke och höf-

Sveriges historia. II. 35

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 3 13:56:27 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shtjugonde/2/0579.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free