Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens senare skede. Unionstidehvarfvet - III. Unionsstriderna 1470-1520 - 5. Sten Sture II riksföreståndare. 1512-1520
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STEN STURE II RIKSFÖRESTÅNDARE. 587
med ett bref från ärkebiskopen, hvilket innehöll, att han och hans
kapitel ville hafva magister Gustaf till ärkebiskop. Riksföreståndaren
genmälde, att han i sin skrifvelse hade talat om ärkedjäkne- och icke
om ärkebiskopsdömet, men att om efter ärkebiskop Jakobs död magister
Gustaf valdes till hans efterträdare, hade han intet däremot. Den 13
januari 1515 kom för tredje gången herr Erik och medförde konceptet
till en skrifvelse, i hvilken herr Sten hos påfven förordade Erik Trolles
son till erhållande af ärkebiskopsvärdigheten — påfven hade nämligen
lofvat herr Sten, att ingen skulle nämnas till ärkebiskop utan på hans
förord. Så ärlig var herr Sten i bemödandet att, till åvägabringande
af enighet mellan partierna, skaffa sin medtäflares son det viktigaste
ämbetet i Sverige näst hans eget, att han sände till sitt ombud i Rom
befallning att arbeta för herr Gustafs utnämnande. Icke nog därmed,
då efter vanligheten betydliga
penningsummor behöfdes för att genomdrifva valets
godkännande, var riksföreståndaren herr
Erik behjälplig att anskaffa en ganska
betydande myckenhet silfver. De två
uppsalakanikerna, som med detta silfver och
herr Stens nyssnämnda bref afreste till
Rom, voro dock, efter hvad ryktet visste
berätta, nog äreförgätna att till konung
Kristiern utlämna en icke ringa del af
silfret. I maj 1515 blef emellertid magister =
Gustaf Eriksson Trolle i Rom vigd till 423. Ärkebiskop Gustaf Trolles
Sveriges ärkebiskop och styrde därefter sigill.
kosan till Norden. Från Lybeck, där han
lär hafva inledt underhandlingar med den danske konungen, seglade
han till Stockholmsskären, men i stället för att följa skeppet in
till Stockholm, där riksföreståndaren ville bereda honom ett
festligt mottagande, begaf han sig i en segelbåt till ärkebiskopsgården
Tuna (bortom Vaxholm) och for sedan landvägen till Uppsala. Herr
Sten hade något före hans ankomst till Sverige lagt under kronan
Stäkets län (dock icke slottet), samtidigt begärande att få se de bevis,
på hvilka ärkebiskopsstolens anspråk på länet berodde; han vore villig
att låta kyrkan njuta all hennes rätt men icke mera.
Ärkebiskop Gustaf tillträdde genast sitt ämbete, ehuru ärkebiskop
Jakob hade högtidligen lofvat att icke lämna det åt honom, förrän
han hade svurit herr Sten och Sveriges krona trohet. Icke nog därmed,
den nye ärkebiskopen fordrade af honom, att alla de, som på något
sätt hade kränkt ärkebiskop Jakob, hans egen farfader Arvid Trolle
och fader herr Erik Trolle samt andra hans förfäder, skulle straffas.
Riksföreståndaren svarade, att han icke ville lägga något hinder i
vägen för lagens gilla gång, därest några ansvarspåståenden gjordes,
och sedan alla andra försök att åstadkomma ett närmande hade stran-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
