Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Från äldsta tid till slutet av det femte årtusendet före Kristi födelse (den äldre Stenåldern) - Sveriges första bebyggande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ÄLDRE STENÅLDERN.
(fig. 2). Många kastspjutspetsar från denna tid äro av ben
med skarpeggade flintskärvor fästade i rännor utmed kanterna
(fig. 4).
Dessa enkla föremål, vilka synas så obetydliga och
värdelösa, att de först i senaste tid ådragit sig forskares och
samlares uppmärksamhet, hava dock i deras ögon, som studera
Sveriges äldsta kulturhistoria, ett mycket högt värde, emedan
de måste räknas bland de äldsta spår av mänsklig verksamhet,
som man för närvarande känner från Sverige. De tala om ett
folk, som ännu stod mycket lågt på den mänskliga odlingens
skala. Vilken rad av årtusenden har icke fordrats för Sveriges
invånare för att från denna låga ståndpunkt höja sig till den de
nu innehava! Det är den svenska kulturhistoriens uppgift att
söka följa det svenska folket steg för steg på den långa bana,
vars begynnelse- och slutpunkter betecknas med »den äldre
stenåldern» och »elektricitetens tidevarv».
Långsamt har framåtskridandet gått, och säkerligen
långsammast i början. Även under stenåldern kan dock en
utveckling till det bättre spåras och är där så mycket mera värd vår
uppmärksamhet, som de medel, vilka då stodo människan till
buds, voro ringa. För att övertyga oss om att verkligen ganska
betydande framsteg gjorts redan under denna första period av
vår historia, behöva vi endast jämföra de ytterst grova
flintverktygen från den äldre stenåldern med de fina, om en
förvånande hög grad av skicklighet vittnande arbetena från
stenålderns senare del. ;
* * *
Märkliga äro de bidrag, som de senaste årens forskning
givit till besvarande av frågan, huruvida de människor, vilka
efter den sista nedisningens slut följde den mot norr vikande
isen och togo det nuvarande Sverige i besittning, varit
förfäder till oss, som nu bygga och bo här i landet.
Mig synes det på grund av de allra nyaste undersökningarna
vara otvivelaktigt, att denna särdeles viktiga fråga bör besvaras
jakande. Om vårt lands första invånare kunna vi nämligen säga
följande.
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
