Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Från början av det fjärde till början av det andra årtusendet före Kristi födelse (den yngre Stenåldern) - 1. Levnadssätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLÄDER. PRYDNADER.
dock utan tvivel även varit använda till andra ändamål, t. ex.
i stället för hyvel för att finskrapa träarbeten.
Skinnkläderna syddes troligen med trådar gjorda av senor,
på samma sätt som eskimåer och lappar ännu bruka. Huru
sådan tråd tillverkas av renens senor i Lappland, se vi av
följande beskrivning: »Först bultas senorna och upplossas
därigenom; därefter sönderslitas de med tänderna i långa lockar,
allt finare och finare; nu uppblötas de ytterligare på så sätt, att
de uppvärmda ingnidas med märg eller något annat fett, så att
de bliva så hala och smidiga som möjligt. Därefter tillspetsas
varje tråd och drages successivt genom hål av olika storlek,
borrade för ändamålet i skivor, ibland gjorda av metall men
vanligen av trä eller ben eller av de handformiga framtaggarna
å renens horn. Genom sådan dragning blir tråden slät och
jämntjock samt, då den drages genom allt finare hål, ibland
ytterligt fin. Två sådana trådar snos sedermera tillsammans
med handen mot kinden eller låret, under det att de tid efter
annan blötas med saliv. Man brukar icke alltid och överallt
dessa maskiner utan blott tand och hand, varmed man hjälper
sig fram, om även tråden icke blir så jämn och vacker.»
I svenska gravar från stenåldern hittas ej sällan benprylar
(fig. 24), av vilka de flesta tydligen varit använda till att vid
sömnad i läder och skinn borra hål för tråden. Däremot har
man ännu hos oss icke funnit några synålar från denna tid.
I Frankrike och England begagnades emellertid redan under
stenålderns äldre del ganska fina synålar av ben med ett litet
öga vid övre ändan, såsom på de nu brukliga synålarna.
Dylika, ehuru något grövre bennålar användes i Grönland ännu i
början av förra århundradet. Sir John Ross säger (år 1819)
om de grönländska kvinnorna, att de »sy med nålar av
elfenben och trådar av själens senor; sömmarna äro så nätta, att de
knappt märkas».
Kläderna höllos samman med bennålar. För att dessa ej skulle
falla ur och gå förlorade, hade de sådan form som fig. 28 visar;
de kunde dessutom fästas med en snodd, som träddes genom
ett i det stora huvudet borrat hål.
Såsom prydnader och ärorika minnen från jakten eller
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
